Effekterna av intensivundervisning i matematik bland elever i åldern 12-16 år

DSpace Repository

Effekterna av intensivundervisning i matematik bland elever i åldern 12-16 år

Show full item record

Files for download

Avslutande examen ...
Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Effekterna av intensivundervisning i matematik bland elever i åldern 12-16 år
Author(s) Liljeheden, Patricia
Date 2016
Swedish abstract
Sammanfattning/abstrakt Liljeheden, Patricia (2016) Effekterna av intensivundervisning i matematik bland elever i åldern 12-16 år, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp, Förväntat kunskapsbidrag Baserat på mina resultat är intensivträning i föreliggande studie genom ett webbaserat datorprogram, Mattekoden, värt att ha som komplement till den ordinarie undervisningen för att befästa grundläggande kunskaper inom taluppfattningen för äldre grundskoleelever. Det ökade självförtroendet, intensivundervisningen och en positivare inställning till ämnet matematik gav ökade prestationer och därmed skapades större förutsättningar till ökad måluppfyllelse. Syfte och frågeställningar Syftet med att undersöka effekterna av intensivundervisning med det webbaserade datorprogrammet, Mattekoden, var att se om dessa effekter var tillräckligt positiva på elevernas taluppfattning för att motivera tidsåtgången (25 x ca 30 min/träningstillfälle). Jag ville därför undersöka vilka effekter intensivundervisning har på elevers måluppfyllelse, självförtroende och inställning till ämnet matematik. Min preciserade frågeställning var: Vilka effekter har intensivundervisning på äldre grundskoleelever (i åldrarna 12-16 år) som hamnat i bekymmer med taluppfattningen i ämnet matematik? På vilket sätt påverkar intensivundervisningen måluppfyllelse, självförtroende och inställning till ämnet matematik? Teori Jag utgick från KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk referensram (Antonovsky, 1991) och i analysen har flera teorier från tidigare forskning använts utifrån intensivundervisning, arbetsminne och self-efficiancy. Metod Då fokus var att förstå resultaten av intensivundervisningens effekter valde jag att bearbeta data både kvantitativt och kvalitativt, metodtriangulering. Delvis användes en kvasiexperimentell design när jag jämförde experimentgruppens resultat med de övriga elevernas, delvis en tvärsnittsdesign efter intensivundervisningen då frågeformulär användes för att undersöka om självförtroende och inställning till ämnet hade påverkats. De ordinarie lärarna i matematik intervjuades för att se om de kunde bekräfta elevernas upplevelse. Resultat Mina resultat överensstämde med tidigare forskning om att intensivundervisning och webbaserade datorprogram kan ha positiva effekter och öka måluppfyllelsen men att detta inte är säkerställt. Den direkta feedbacken och snabba bekräftelsen som gavs vid intensivundervisningen ökade självförtroendet och prestationen. Alla elever som har deltagit hade svarat att de hade lärt sig mer, att de förstår mer och att de blivit bättre på att räkna. Resultatet visade också att eleverna hade fått ett bättre självförtroende än vad lärarna hade märkt i de olika årskurserna, med undantag för årskurs 6, där resultaten överensstämde. Både svensk och internationell forskning har visat att intensivundervisning har positiva effekter på inställningen till ämnet matematik, vilket 84 % (21/25) av eleverna i min undersökning instämde i. Slutsatsen blev att det ökade självförtroendet, intensivundervisningen och en positivare inställning till ämnet matematik också ger ökade prestationer, vilket skapar större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Ett noterbart utfall var att de fyra eleverna från experimentgruppen som förbättrat sig mest tidigare hade gått i förberedelseklass. Implikationer Då taluppfattning är grunden till stora delar inom ämnet matematik, anser jag det viktigt att hitta olika angreppssätt för att möta de elever som hamnat i bekymmer med taluppfattningen. Det finns forskning som tydligt pekar på att ju tidigare insatserna sätts in, desto bättre blir resultatet (DCSF, 2009) – därför är det viktigt att kartlägga elevernas kunskaper redan i de lägre årskurserna och att använda resurser till åtgärdande och förebyggande insatser för att förbättra lärmiljön. Min roll som speciallärare blir att skapa en samsyn kring lärmiljöns betydelse och att handleda pedagoger för att aktivt utveckla didaktiken i klassrummet. Vid varje läsårsstart används McIntoshtester för att kartlägga eleverna. Om en elev hamnat i bekymmer med taluppfattningen ska orsaker till detta utrönas. Ett alternativ som åtgärd kan vara att ha intensivundervisning genom ett webbaserat datorprogram. Nyckelord: Intensivundervisning, inställning, matematik, Mattekoden, måluppfyllelse och självförtroende.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 36
Language swe (iso)
Subject(s) inställning
intensivundervisning
matematik
mattekoden
måluppfyllelse
självförtroende
Handle http://hdl.handle.net/2043/21063 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics