Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den

DSpace Repository

Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den
Author(s) Dahlbeck, Viveka
Date 2016
English abstract
Teachers' Knowledge and Experience of Reading and Writing Development and Assessment of Reading and Writing
Swedish abstract
Sammanfattning/ Abstract En examensuppsats, avancerad nivå. Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Birgitta Lansheim. Dahlbeck, Viveka (2016). Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp Förväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra till hur några lärares kunskaper och erfarenheter om läs- och skrivutveckling och bedömning av den ser ut jämfört med teori. Bakgrund: Det är stort fokus på både betyg och bedömning och det debatteras ofta om betygets vara eller icke vara vilket ställer högre krav på lärares kompetens om bedömning. Det visar sig i senaste forskning inom skola att lärare har brister i sina kunskaper om språk, läs- och skrivundervisning. Om lärare inte kan identifiera de elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, dröjer de insatser och åtgärder som behöver sättas in vilket går stick i stäv med skollagen (2010:800 5a§). Lagen säger att skolan ska ge eleven ett skyndsamt stöd. Formativ bedömning har signifikant betydelse för hur mycket elever lär sig. Enligt forskning ökar elevprestationer mest med denna metod (Wiliam & Leahy, 2015). Läraren behöver därför ha god kunskap om formativ bedömning, för att kunna ge eleverna återkoppling som för lärandet framåt. Syfte och frågeställningar: Jag vill jag ta reda på vilka kunskaper och erfarenhet lärare på en mellanstadieskola har om läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Vidare vill jag ta reda på om lärarna använder bedömning formativt som ett verktyg för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket har gett ut olika stöd för lärare vid bedömning Nya språket lyfter är ett av dem som kan användas vid bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Jag vill ta reda på om lärarna känner till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning. Mina frågeställningar är: Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna om elevers läs- och skrivutveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna av bedömning? Används något bedömningsstöd? Känner lärarna till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning som Nya språket lyfter och Skolverkets bedömningsportal? Teori: För att tolka och analysera intervjuer och observationer har en hermeneutisk ansats valts och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Metod: Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer av tre lärare och osystematiska observationer av deras undervisning. Resultat: Undersökningen visar att lärarna har lärarlegitimation i de ämnen de undervisar i, men är osäkra på hur de ska bedöma elevernas läs- och skrivutveckling. Det visar sig att lärarna använder olika metoder och arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning men man använder inte sig av något bedömningsstöd med koppling till kunskapskraven. Lärarna är inte insatta i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter och uttrycker att de behöver tid för att sätta sig in i det. Det framkommer ett behov av att diskutera och reflektera med kollegor om vad olika kvalitativa nivåer vid bedömning kan innebära, för de olika betygskriterierna. Lärarna vill ha gemensamma riktlinjer, en tydligare organisation och styrning av den gemensamma tiden. Lärarna menar att tid oftast används till annat akut än vad som är planerat. Implikationer: Speciallärare och specialpedagoger ska vara ett stöd för lärare och elever vid läs- och skrivutveckling och vara insatta i bedömning, kunskapskrav och betygskriterier. På skolan behöver man utveckla undervisningen så att man synliggör vad eleven kan och behöver utveckla genom formativ bedömning både för sig själv som lärare men även för föräldrar. Eleverna behöver bli delaktiga i sitt eget lärande genom självvärdering och kamratbedömning. Om inte formativ bedömning sker är det svårt för lärare och speciallärare att veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och därmed kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Om formativ bedömning används och bedömningsstöd som Nya språket lyfter kan eventuella läs- och skrivsvårigheter upptäckas i tid och därmed förebyggas. Skolan kan då möta eleven där hen befinner sig, i sin proximala utvecklingszon. Om man inte använder sig av formativ bedömning med bedömningsstöd finns en risk att kraven blir för höga på eleven som då kan förlora motivation och lust att lära. En annan risk är att uppgifterna är bekanta, för lätta, för eleven och då sker inte utveckling, eftersom eleven kommer känna det som repetition. Det kan göra att eleven blir uttråkad och tappar motivationen. Specialpedagogens och speciallärarens uppgift är att vara en kvalificerad samtalspartner och kunna ge konsultation, råd och stöd, till kollegor, föräldrar och andra berörda. Genom samtal, enskilt och/eller i arbetslag, med speciallärare, om bland annat bedömning och betyg, kan samsyn öka. En vidare undersökning på skolan med analys behöver göras för att se vad det är som hindrar lärarna från att använda bedömningsstödet Nya språket lyfter och formativ bedömning. Formativ bedömning kan sägas vara en möjlighet att förändra en lärandekultur och kunna skapa ett klassrumsklimat där elever får möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Utifrån analysen bör nya mål för förändring sättas upp. Nyckelord: bedömningsstöd, formativbedömning, läsutveckling, Nya språket lyfter, skrivutveckling,
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 61
Language swe (iso)
Subject(s) bedömningsstöd, formativ bedömning, läsutveckling, Nya Språket lyfter, skrivutveckling
Handle http://hdl.handle.net/2043/21064 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics