Föräldraperspektiv på hinder och möjligheter i lärmiljön för barn med Downs syndrom

DSpace Repository

Föräldraperspektiv på hinder och möjligheter i lärmiljön för barn med Downs syndrom

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Föräldraperspektiv på hinder och möjligheter i lärmiljön för barn med Downs syndrom
Author(s) Linderfalk, Anna
Date 2016
Swedish abstract
Det undersökta området är föräldrars tankar kring hinder och möjligheter i lärmiljön för barn/elever med Downs syndrom, samt deras tankar om den egna föräldrarollen utifrån att ha ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens syfte är att belysa olika aspekter av vad det innebär att vara förälder till ett barn som till följd av en intellektuell funktionsnedsättning har en annorlunda utveckling. Jag har valt att utifrån ett föräldraperspektiv belysa erfarenheter av hinder respektive möjligheter i varierande lärmiljöer för barn med Downs syndrom. Frågor om skolform, villkor för utveckling i lärmiljön, inkludering, delaktighet, relationer och föräldrars ansvar behandlas. Utgångspunkt är ett relationellt perspektiv, där det som sker människor emellan är i fokus. Data samlades in genom intervjuer med föräldrar till barn med Downs syndrom och analyserades sedan kvalitativt i syfte att lyfta fram unika erfarenheter och relatera dem till varandra och tidigare forskning. Stor vikt läggs vid hur föräldrarna uppfattar situationen, då deras tankar ses som en viktig informationskälla. Föräldrar till barn med Downs syndrom måste välja skolform; grundskola eller grundsärskola, till sina barn utifrån att de har en diagnos som medför utvecklingsstörning. Oavsett vilket val föräldrarna i studien gjort är det ett genomtänkt beslut, där det i slutändan är vad man tror är bäst för barnet som avgör. Påtryckningar förekommer, t.ex. från rektorer som försöker förmå föräldrarna att välja grundsärskola istället för grundskola. En gemensam önskan hos föräldrarna är att barnen ska få likvärdiga möjligheter att som andra barn utveckla sina förmågor och färdigheter. För det behövs kompetent och engagerad personal, vilket alla föräldrar framhåller, men inte alla anser finns tillgängligt för deras barn. Några föräldrar uttrycker att utvecklandet av sociala färdigheter är viktigare än att kunskapsmålen uppnås. Höga förväntningar på vad barnet kan lära sig, individuella anpassningar och tillgång till stöd främjar utvecklingen av kunskaper och färdigheter, oavsett barnets skolform. Samtliga föräldrar uttrycker att deras barn inte är fullt ut inkluderade i respektive verksamhet, men att de kan vara det i vissa moment eller situationer. Elever kan vara delaktiga även om de inte är inkluderade, men inte tvärtom. Exempel på sådana situationer redovisas i studien. Det sociala klimatet är avhängigt av kvaliteten på de relationer som skapas mellan barn, pedagoger och föräldrar. Föräldrarna säger samstämmigt att det är viktigt att barnens sociala relationer fungerar tillfredsställande och att föräldrarnas relation till förskolans/skolans personal är god. Föräldrarna inte tar för givet att barnet inkluderas socialt, och har förväntningar på att personalen ska hjälpa barnen in i lek och andra sociala sammanhang. Flera föräldrar framhåller relationernas betydelse för tillit och samverkan. Upplevelsen av förskolans/skolans bemötande skiljer sig kraftigt åt; alltifrån kränkningar till välfungerande, stödjande kontakter mellan föräldrar och personal beskrivs. Föräldrarna i studien lyfter fram det annorlunda i att vara förälder till ett barn med Downs syndrom, men ingen av dem pratar om barnet som ett problem. Istället är det hinder i omgivningen som kan utgöra svårigheter av olika slag. Flera föräldrar talar om sitt engagemang i termer av att det är en kamp som måste utkämpas. Samtliga uttrycker en önskan om att i samverkan med skolan ge barnet bästa möjliga utgångsläge inför framtiden. Specialpedagogens roll innefattar att arbeta med skolans organisationsutveckling, t.ex. genom att bidra till skapandet av inkluderande lärmiljöer, skapa positiva förväntningar hos pedagoger om alla barns utvecklingspotential samt att stödja barn/elever i behov av särskilt stöd samt människorna omkring dem. Den här studien stärker uppfattningen att en viktig pusselbit är den professionella relationen med föräldrarna. Studien visar vidare att inkludering fungerar då rätt förutsättningar finns i verksamheten, t.ex. ett relationellt förhållningssätt.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 69
Language swe (iso)
Subject(s) Downs syndrom
föräldraperspektiv
inkludering
lärmiljö
skolutveckling
Handle http://hdl.handle.net/2043/21173 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics