Inclusion - A study on the Organisation of Preschool Educational Environment.

DSpace Repository

Inclusion - A study on the Organisation of Preschool Educational Environment.

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Inclusion - A study on the Organisation of Preschool Educational Environment.
Author(s) Lindgren, Nilla
Date 2016
Swedish abstract
Den här studiens frågeställningar väcktes under ett förändringsarbete på en förskola.Pedagogerna uppmanades att arbeta Reggio Emilia inspirerat och det lades ner mycket energi på att skapa inspirerande och utmanande lärmiljöer. Lärmiljöerna skulle fördelas i förskolans byggnad. Barnen skulle själva få välja vilken lärmiljö de ville vara i under dagen. Det uppstod en konflikt om hur de vuxna skulle organisera arbetet i den pedagogiska miljön med barnen.Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogers förhållningssätt på några Reggio Emilia inspirerade förskolor, samt hur pedagoger upplever att de här delarna påverkar barnen. Syftet är även att undersöka hur pedagogerna i de Reggio Emilia inspirerade förskolorna organiserar arbetet med barnen och hur organisationen påverkar barnens möjligheter till att lära och utvecklas. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte: • Hur är verksamheten organiserad och vilken betydelse har det för barns lärande och utveckling? • Vilken betydelse har den fysiska miljön för barns utveckling och lärande? • Vilken betydelse har förhållningssätt och socialt klimat för barns lärande och utveckling? • Vilken betydelse har dessa olika aspekter i relation till barn med särskilda rättigheter? Teori Studien utgår från en interaktionistisk teoriram med utgångspunkt i sociokulturella teorier.Metod Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Deltagande aktörer har varit pedagoger på fem olika förskolor. Intervjuerna spelades in på Ipad och transkriberades därefter. Sedan gjordes en kvalitativ analys av den insamlade empirin. Resultat Den här studien visar att pedagogerna har prövat att arbeta med en organisation där förskolans lärmiljöer funnits tillgängliga för alla barn samtidigt, med öppna dörrar och utan gruppindelningar. Barnen och pedagogerna blev stressade av den öppna miljön. Många barn hade svårt att komma till ro. De vuxna upplevde att de inte visste vad barnen gjorde. Nu har pedagogerna ambitionen att skapa en social miljö som passar alla barn genom att dela barnen i mindre grupper, med färre barn i de grupper där de barn som Sandberg (2009) benämner som barn i gråzonen befinner sig. När barnen är indelade i grupper är det lättare att följa deras utveckling och lärande. Det har betydelse för klimatet i barngruppen var de vuxna befinner sig. På förskolorna arbetar barnen och pedagogerna med ett gemensamt tema eller projekt. Pedagogerna värnar om barnens interaktioner och skapar förutsättningar för att barnen ska få möjlighet att ta hjälp av de medierande redskapen språket och artefakterna i sin väg mot nästa utvecklingszon. Resultatet visar också att det finns en flexibilitet i lärmiljöerna. Dessa ändras efter barnens önskemål och behov. Nya redskap, artefakter, tillförs och andra tas bort. Placeringen av lärmiljöerna baseras på var det är mest praktiskt lämpligt. Det finns en kunskap om att lärandet är situerat, att det händer olika saker i individen beroende på vilken miljö hon befinner sig i och i vilket sammanhang. De barn som betraktas vara i vad som ibland benämns som gråzonen är tvåspråkiga barn, barn med språksvårigheter, tysta barn, samt oroliga och stressade barn. Barn som är tysta och inte kräver uppmärksamhet blir osynliga i stora barngrupper. I arbetet med de tvåspråkiga barnen använder man sig mycket av vad som Strandberg (2014) kallar ”den fiffige kompisen”. Resultatet visar på att pedagogernas kunskaper om barns utveckling och lärande, samt deras förmåga att omsätta den i praktiken är en avgörande faktor för hur den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogernas förhållningssätt i förskolorna ser ut. Implikationer Resultatet ger implikationen om hur betydelsefull specialpedagogens roll är i olika former av enskilda samtal och samtal i grupp där det ges tillfällen till handledning och reflektion. Det ger även indikationer om vikten av specialpedagogens roll i den pedagogiska kartläggningen av förskolans fysiska och sociala miljö för att finna optimala förutsättningar för alla barn att lära och utvecklas. Innebörden i resultatet visar dessutom på värdet av att tänka långsiktigt och att bygga en stabil grund vid ett förändringsarbete där specialpedagogen spelar en signifikant roll.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 62
Language swe (iso)
Subject(s) Barn med särskilda rättigheter
Lärmiljöer
Organisation
Reggio Emilia
Situerat lärande
Handle http://hdl.handle.net/2043/21439 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics