"Jag vill bli hörd" - en studie om hur gymnasieelever med autism ser på sitt eget stödbehov

DSpace Repository

"Jag vill bli hörd" - en studie om hur gymnasieelever med autism ser på sitt eget stödbehov

Details

Files for download Overview of item record
Publication Student essay 15hp
Title "Jag vill bli hörd" - en studie om hur gymnasieelever med autism ser på sitt eget stödbehov
Author Gärtner, Linn
Date 2017
Swedish abstract
Förväntat kunskapsbidrag Studien kan bidra till att öka kunskapen om hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i gymnasieskolan. Diagnosen autism är ett spektrum och olika individer upplever skolgången olika. Ju fler intervjuer som publiceras i detta ämne, desto bredare blir kunskapen om hur dessa elever kan uppleva stödåtgärder i skolan. Tidigare kartläggningar från bland annat Skolverket visar att elever med autism generellt har en lägre måluppfyllelse. Det är därför angeläget att öka kunskapen om hur dessa elever ser på de stödåtgärder som sätts in. Syfte Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskaper kring hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i en gymnasieskola som har begränsat sin antagning till elever i behov av stöd. Framgångsfaktorer utifrån elevens perspektiv har varit i fokus. Frågeställning På vilka sätt beskriver eleven sitt stödbehov för att klara av studier på ett studieförberedande program, i en skola som begränsat sitt mottagande? Vilka stödåtgärder beskrivs i deras berättelser som särskilt betydelsefulla? Teori I detta examensarbete har det sociokulturella perspektivet, såsom Vygotskij (1978) beskriver det, varit i centrum. Eleverna befinner sig i olika proximala utvecklingszoner och samspelar och påverkas av omgivningen. Detta samspel bidrar till att olika elever har olika syn på sig själv och de stödåtgärder de upplever som betydelsefulla. Lave och Wengers (1991) teori om sociala praktiker och hur personer i en social praktik går från att vara legitima perifera deltagare till att vara experter, har använts för att analysera materialet. Teorin har också använts för att förklara hur elever ser på sin egen utveckling. Metod Examensarbetets empiri bygger på kvalitativa intervjuer. Fyra elever på en gymnasieskola med begränsat mottagande har intervjuats och materialet har transkriberats. Resultat Eleverna beskriver lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar som en av de viktigaste stödåtgärderna. Lärarens förmåga att etablera och bibehålla goda relationer är också av vikt. Att få gå i en liten grupp lyfts fram som särskilt betydelsefullt och anledningarna till detta är flera. I den lilla gruppen har läraren mer tid till varje enskild elev. Eleverna säger att de valt skolan med begränsat mottagande just för att de erbjuder mindre grupper. Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie pekar också på mindre grupper som en framgångsfaktor. Det upplevs mindre stigmatiserande av eleverna att be om hjälp när man vet att de andra eleverna möter ungefär samma utmaningar som en själv i ämnena och i sociala situationer. Det utökade lärarstödet blir inte en enskild åtgärd utan ett arbete på organisationsnivå. Det utökade lärarstödet upplevs därför inte som utpekande av eleverna. Betydelsen av att få gå tillsammans med de man upplever som jämlikar är stor. En god struktur efterfrågas också. Schemat ska erbjuda förutsägbarhet och skoldagen ska helst börja och sluta samma tid varje dag. Skriftlig information, att slippa förflyttningar och en miljö fri från störande ljud är också stödåtgärder som nämns. Lärarstödet är direkt avgörande för om eleverna når nästa proximala zon samt avancerar från att vara legitima perifera deltagare till att bli experter i denna sociala praktik. Implikationer Eleverna i studien har sökt en skola med begränsat mottagande då de inte ansett att stödet de fått i en traditionell skola motsvarat deras stödbehov. Främst efterfrågar eleverna utökat lärarstöd, liten grupp och möjligheten att få träffa andra med liknande problematik. Att bli lyssnad på och få vara delaktig i lösningar är sådant eleverna i studien värderar högt. Få traditionella gymnasieskolor erbjuder mindre grupper men studien visar att detta är något eleverna efterfrågar. Slutsats Eleverna i studien berättar genomgående att de ”vill bli hörda”. Att det är deras egna förslag på hur undervisningen ska utformas som ska utgöra grunden för de anpassningar som sätts in. Lärarens bemötande och förmåga att anpassa undervisningen är avgörande för om eleverna känner sig delaktiga. Gruppstorleken samt att det finns fler elever som har ungefär samma stödbehov avgör hur trygga eleverna känner sig i klassen och att de vågar ta emot hjälp.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 59
Language swe (iso)
Subject autism
elever i behov av särskilt stöd
skolor med begränsat mottagande
sociala praktiker
stödåtgärder
Handle http://hdl.handle.net/2043/22764 Permalink to this page
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics