”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit” - En studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning

DSpace Repository

”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit” - En studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning

Details

Files for download Overview of item record
Publication Student essay 15hp
Title ”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit” - En studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning
Author Tunek, Karin
Date 2017
Swedish abstract
Tunek, Karin (2017). ”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit - en studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning” (”I should daily feel that it is important for someone that I´m here” – a study about Preschool learning environment for children with specific language impairment). Specialpedagogprogrammet, Institutet för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärmiljön i förskolan kan utformas för barn med språkstörning genom att studera några pedagogers uppfattningar. Studiens teoretiska inramning utgår ifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. I modellen är miljön i förskola, skola och fritidshem uppdelat i fysisk, social, pedagogisk miljö, samt förutsättningar för lärande. Samspelet mellan delarna är avgörande för utveckling. Till modellen finns värderingsverktyg och lärmaterial som personal i förskola, skola och fritidshem kan använda för att nå en mer tillgänglig miljö. I kombination med tillgänglighetsmodellen har studien utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där Säljö (2014) anser att kunskap förs vidare i samspel mellan människor. Lärande finns i alla mänskliga verksamheter, så som ett samtal eller i en händelse. Säljö (2014), anser att lärande sker inte bara i skolsammanhang, utan hela tiden i vårt samhälle. Studien har tagit inspiration från en fenomenografisk ansats. Empiriinsamlingen har gjorts med halvstrukturerade, tematiska intervjuer. Resultatet visar att det finns en variation i resonemangen om vad som ingår i den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön i förskolan för barn med språkstörning, men också likheter. Tydlighet och anpassning av lärmiljön, olika hjälpmedel till kommunikation, så som bildstöd och TAKK, kompetens och ett varierat arbetssätt är några likheter. Variationen i resonemangen handlade om vad i lärmiljön som ingår i fysisk-, social,- och pedagogisk lärmiljö. Resultatet visade också att samspelet genomsyrar hela verksamheten och alla dess delar. Samspel i olika former är nödvändigt för lärande och det är av stor vikt att pedagoger i förskolan ger barnen möjlighet till samspel i alla situationer under dagen. Dessutom framgår det i tidigare forskning och i intervjuerna att omsorg, kompetens och engagemang är viktiga egenskaper hos pedagoger som arbetar med barn med språkstörning, dessa begrepp behandlas inte i tillgänglighetsmodellen. Med dessa egenskaper hos pedagogerna i kombination med att aktivt arbeta med att kartlägga de individuella förutsättningarna, leder till en tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Studien bekräftar således Perssons (2015) resultat om att fokus på individuella förutsättningar har för liten plats i tillgänglighetsmodellen. För att barn med språkstörning i förskolan ska få vistas i en så tillgänglig lärmiljö som möjligt är tillgänglighetsmodellens lärmaterial och värderingsverktyg ett tydligt och systematiskt sätt för pedagoger att ta sig an. Dock finns det fler aspekter att beakta utöver de som behandlas i tillgänglighetsmaterialet, pga. att de individuella förutsättningar kan se mycket olika ut. Omsorgstrygghet, pedagogers kompetens om språkutveckling och språkstörning och engagerade pedagoger är begrepp som skulle kunna ge en mer tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Resultatet för studien bidrar till att pedagoger som arbetar med barn med språkstörning får nya perspektiv på lärmiljön i förskolan. I förebyggande insatser för barn med språkstörning kan den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön göras tillgänglig med tillgänglighetsmaterialet från Specialpedagogiska Myndigheten. Enligt studien är dessutom samspelet mellan pedagoger och barn, i lärmiljön, något som behöver få större plats då det är en förutsättning för lärande. Omsorgstrygghet och kompetens om språkutveckling och språkstörning är också viktiga för att kunna ge de bästa individuella förutsättningarna för barn med språkstörning.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 48
Language swe (iso)
Subject förskola
språkstörning
lärmiljö
tillgänglighetsmodellen
Handle http://hdl.handle.net/2043/22955 Permalink to this page
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics