Kollegial handledning i yrkespraktiken - en intervjustudie med några nyutbildade speciallärare

DSpace Repository

Kollegial handledning i yrkespraktiken - en intervjustudie med några nyutbildade speciallärare

Details

Files for download Overview of item record
Publication 1-year master student thesis
Title Kollegial handledning i yrkespraktiken - en intervjustudie med några nyutbildade speciallärare
Author Ugarph, Malin
Date 2017
Swedish abstract
Sammanfattning/abstract Kollegial handledning i yrkespraktiken - en intervjustudie med några nyutbildade speciallärare. Collegial Coaching in the Profession - a Study of Interviews with newly qualified Special Need Teachers. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien kan ses som vägledande i det specialpedagogiska arbetet kring kollegial lärande och skolutveckling. Speciallärarna har en viktig roll utifrån sin fördjupade kompetens. Kollegial handledning och förebyggande specialpedagogiskt arbete bör tydliggöras grundligt i hela organisationen för bäst effekt. Syfte och frågeställningar Denna studie har som syfte att studera nyutbildade speciallärares tankar och uppfattningar inom specialiseringen språk-, läs- och skriv. Studiens undersökning riktas mot att diskutera ett av speciallärarutbildningens utbildningsmål, kollegial handledning utifrån vad de har för upplevelser om hur deras kompetens tas till vara i yrkespraktiken, samt hur deras kompetens utnyttjas mot bakgrund av de allmänna råden om extra anpassningar och för elever i behov av särskilt stöd. Hur upplever nyutbildade speciallärare med inriktning språk-, läs- och skriv att deras kompetens inom kollegial handledning tas tillvara i yrkespraktiken? Hur upplever nyutbildade speciallärare med inriktning språk-, läs- och skriv att deras kompetens utnyttjas mot bakgrund av de allmänna råden om extra anpassningar och för elver i behov av särskilt stöd? Teori Studien anknyter till det systemteoretiska perspektivet, det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet. Metod Studien har en fenomenologisk ansats och utgår från hermeneutik genom att forskaren tolkar information för att få en större förståelse för det undersökta. Metoden syftar till att beskriva och förklara den information som synliggörs. Detta är en kvalitativ studie och undersökningarna genomförs med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Resultat I studien framträder resultat inom två områden. De tyder på att speciallärarna i studien anser att deras kompetens tas tillvara i yrkespraktiken. Det betonas av samtliga speciallärare i studien och bekräftas också i tidigare forskning. Det framkommer att speciallärarnas förutsättningar varierar. Det beror på skolans specialpedagogiska vision, nivåer av samarbeten, relationer och nätverk. Vidare framkom att normkritik utgör ett hinder i arbetet med kollegial handledning. Det framkom svårigheter i det kategoriska perspektivet och i det relationella perspektivet. Bättre nivåer av styrning från makronivå till mikronivå ger effekter på deras förutsättningar. I arbetet med extra anpassningar finns ett utvecklingsbehov på organisationsnivå. Implikationer Speciallärare ska enligt examensförordning kunna leda, följa upp och utvärdera pedagogiskt utvecklingsarbete utifrån sin ämnesspecialisering och utifrån en likvärdig utbildning. Detta kräver att verksamhetens specialpedagogiska vision tydliggörs från skolledningen genom diskussion runt hur skolans speciallärare ska utnyttjas utifrån sina fördjupade kunskaper. Likvärdighetsuppdraget behöver tydliggöras i hela organisationen. Normkritik utgör ett hinder liksom en avsaknad av nätverk och samarbete. Samarbete underlättar förändringsarbete. Slutsats Speciallärare ska fungera i den inre organisationen och bidra med sin syn på det kategoriska och det relatioella perspektivet. Speciallärarna ska prioritera kollegial handledning utifrån sitt ansvar . Det specialpedagogiska visionen måste synliggöras i verksamheten och tydliggöra speciallärarnas roll och funktion genom att ledningen belyser och tydliggör en arbetsbeskrivning. Ledningen bör prioritera normkritiska diskussioner och utbildning inom sin verksamhet för att utveckla personalens kunskaper. Speciallärare är beroende av samarbetspartners och nätverk för att stärka arbetet.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 50
Language swe (iso)
Subject Ekologisk systemteori
inkludering
kollegial handledning
normkritik
relationellt perspektiv
Handle http://hdl.handle.net/2043/22957 Permalink to this page
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics