Studie- och yrkesvägledning vid den grundläggande vuxenutbildningen. Guidance counselling at the fundamental adult education

DSpace Repository

Studie- och yrkesvägledning vid den grundläggande vuxenutbildningen. Guidance counselling at the fundamental adult education

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Studie- och yrkesvägledning vid den grundläggande vuxenutbildningen. Guidance counselling at the fundamental adult education
Author(s) Eriksson, Lena ; Osbjer, Irving
Date 2006-08-30
Swedish abstract
I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvägledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika länge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i läroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nämnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under. I en av de mindre orterna som vi gett namnet stad 1, ligger komvux under barn- och utbildningsnämnde medan de i de två andra är det mot utvecklings- och näringslivsnämnden. Det som vi kan se till största del skiljer dessa orter från varandra är att de orter som ligger under utvecklings- och näringslivsnämnden jobbar mycket mot att utöka samarbetet med det lokala näringslivet, dvs. utökning av sin infrastruktur. Vi nämner detta i bakgrunds kapitlet . Detta ska ge ökade möjligheter för de vuxenstuderande att få komma in på arbetsmarknaden efter avslutade studier, och för invandrare medför detta en möjlighet att komma i kontakt med svenskar på ett naturligt sätt, och på så vis också få det lättare att komma in i samhället. Dessa orter har också vad vi kan kalla lärcentra och vägledningscentrum. Här finns möjligheten för sökanden att snabbt och enkelt få hjälp med frågor som rör tänkta studier. Här finns också en större möjlighet att ta emot sökanden som vill ha studie- och yrkesvägledning, med undantaget Irene som sitter själv på sin skola med 1600 elever. Vid första kontakten, som Vägledningsstugan har, erbjuds dock möjligheten till vägledning för dem som har behov av detta. Irene känner att hon inte har tid att avsätta för detta ändamål. Studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt skiljer sig också åt mellan de olika kommunerna. I våra intervjuer med studie- och yrkesvägledarna på de olika orterna framkommer det att de i sina samtal använder sig av lite olika vägledningsmodeller, som de genom sina kunskaper och erfarenheter bygger ihop till sina egna modeller. De säger sig alla använda sig av kreativitet och flexibilitet i sina samtal. På de två mindre orterna berättar de att de använder sig av samtalsmodeller som bl.a. grundar sig på Egans teori. Vid den ena skolan säger sig studie- och yrkesvägledaren ha Egan i ”ryggraden”. Egan bygger sin modell på en problembaserad lösningsteori, vilken innebär att man lägger stor vikt vid att klargöra vilka problem den sökande har och hur man kan lösa dessa för att sedan hitta ett sätt att gå vidare. Även studie- och yrkesvägledarna vid den andra mindre orten sa sig bygga sina samtal med hjälp av Lindhs modell, vilken är en eklektisk modell som också grundar sig på problembaserad lösningsteori. Det som framkom vid denna intervju var att de själva upplevde att de använde sig av lösningsfokuserad samtalsmetodik. De tyckte inte att de fokuserade på den sökandes problem, vilket den samtalsmetodik som de angav att de använde sig av går ut på. Det som framkom genom intervjuerna var att de i sina samtal använde sig av problembaserad samtalsmodell som grundpelare, men att de gjorde en egen modell, vilken gick ut på att hitta lösningar, det var kanske där det lösningsfokuserade kom in. Syv arbetssätt har inte förändrats nämnvärt sedan de började jobba inom vuxenutbildningen, dvs. arbetsmetoder, vägledningsmodeller och så vidare, men däremot tycker de sig se en förändring i kompetensen hos dem som går den grundläggande vuxenutbildningen nu. Både kunskapsnivån och antal sökanden verkar ha sjunkit sedan kunskapslyftet startade. En tolkning till detta är att det fanns en helt annan ekonomi då jämfört med nu, dvs. bidragsdelen till de studerande var mycket högre. Ett av problemen för de som kommer direkt ifrån IV-programmet och vill läsa upp sina betyg från grundskola är att de inte har rätt till något fördelaktigt studiestöd. För dem blir det svårt att hitta en inkomst att leva på under den tiden de behöver läsa in grundskolan. För de som har fyllt 25 år och inte har haft något annat studiemedel under de närmaste fem åren har möjlighet att få något som heter rekryteringsbidrag. Men för alla de som är mellan 20-25 år finns bara studiemedel som hjälp att få. En annan förklaring som nämns kan vara att många som läste vid kunskapslyftet hade större motivation, och såg det som en chans att få läsa upp sina betyg. De som läser nu kan vara dem som ”måste” komplettera sina betyg för att utöka sina chanser att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar alltså inte om de som är direkt motiverade utan de som känner sig mer eller mindre tvingade att studera. Detta är också något som Hedin & Svensson tar upp i sin bok ”Nyckeln till kunskap”, dvs. hur viktigt det är med motivation för inlärningen. Här spelar studie- och yrkesvägledarna en stor roll vad gäller att lägga upp en anpassad studieplan, samt lärarna för att hitta en lämplig studie nivå för inlärningen. Desto större motivation hos den studerande, desto mer gynnar det inlärningen. För de elever som har problem med att klara av sina studier finns olika former av stöd tillgängligt. Anledningen till att de behöver hjälp kan t.ex. vara att de har någon form av handikapp, missbruk eller sociala problem. De som vanligast först uppmärksammar om det är problem för eleverna är lärarna, därför finns också ett väl fungerande samarbete mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna. Denna uppföljning sker en till två gånger per termin. Vid typen av vägledningscentrum tycks finnas en annan möjlighet att fånga upp dessa elever till skillnad från den ”vanliga” skolan där studie- och yrkesvägledaren sitter ensam och inte har samma resurser nära inpå. Vid de vägledningscentrum vi kommit i kontakt har ett naturligt samarbete gentemot socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och specialpedagoger funnits, eftersom nästan alla i den här typen av verksamhet finns samlade under ett och samma tak. Vid dessa verksamheter är det grundläggande med ett fungerande samarbete och en bra infrastruktur, och som vi nämnt tidigare är det viktigt när infrastrukturen formas, att individernas behov, önskemål och förutsättningar står i centrum, och inte institutionens organisation, behov eller traditioner. Det handlar således om mångfald, flexibilitet, tillgänglighet, individanpassning och efterfrågestyrning. Så är också kraven från regeringen som vi tidigare redovisat för. I den större staden är studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter till största delen av det administrativa slaget, och den s.k. vägledningsdelen är mycket liten. Det är otänkbart att hinna med detta eftersom syv har hand om så många elever. I stad nr. 1 sitter studie- och yrkesvägledaren med alla slags arbetsuppgifter, dvs. hon har ingen hjälp med t.ex. det administrativa, och hon tar gärna emot vägledningssamtal men har också svårigheter att hinna med detta. Även Sonja anser att hon, tillsammans med lärare, försöker tillgodose elevernas krav och möjligheter till studier, genom att göra enskilda studieplaner som ska hjälpa just dem. Studie- och yrkesvägledarna i stad nr.2 har en assistent som tar den administrativa delen, och i och med detta kan de bl.a. ägna mer tid för de studerande, rekrytering, samt att förbättra kontakterna med näringslivet. Vad gäller styrka eller svagheter hos de olika studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation så nämner de orter som har den administrativa biten att de har svårt att hinna med allt de vill göra, dvs. tidsbristen är något som de ser vara den största svagheten i deras vardag. De är ändå nöjda med sitt arbete och ser styrkan i att vara flexibla i sitt arbetssätt. Hedin & Svensson nämner i deras bok att det är viktigt med stöd från ledningen för att kunna driva ett framgångsrikt utvecklingsarbete och i våra intervjuer ser vi att trots den tidsbrist som tycks finnas bland dessa syv, så är de nöjda med stödet från lärare och skolledning. Det kanske är så att samarbetet som finns från ledningen väger upp och motiverar vägledarna, trots den tidsbrist som tycks finnas bland dem. Vid den ort som inte tycks uppleva tidsbrist fungerar också samarbetet och stödet från ledningen bra. De verkar ha en bra fungerande infrastruktur och en planering som gör att de inte upplever någon tidsbrist. Detta ser de som en styrka att ha en stor organisation nära inpå sig och att inte ta på sig några åtaganden som inte hör till deras ordinarie arbetsuppgifter. De känner inte att de har någon direkt svaghet.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Language swe (iso)
Subject(s) Arbetssituation
arbetssätt
arbetssätt
studie- och yrkesvägledare
vuxenutbildning
vägledning
Handle http://hdl.handle.net/2043/2868 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics