Etik i socialt arbete

DSpace Repository

Etik i socialt arbete

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Etik i socialt arbete
Author(s) Malm Körkkö, Eva
Date 2006
English abstract
Important issues about Ethics in social work regulates by social service law where the individuals right of self-determination is respected and the individuals influence is strengthen. in 1§ third chapter is stated that the individuals right of self-determination and integrity shall be respected. The issue with this study is to analyse if there are any similarities or differences between social work in the local government and a voluntaries organization. The Comparison is made upon their opinions, Social workers versus voluntaries. The analyse is made in Kristianstad local government in Skåne. The method used was quality characteristic, and was made by personal interviews. The analyse of interviews was made by grounded theory. The theme in the interviews was treatment of individuals in need, a good treatment is important so the individual can state it’s wishes care and contributions in a proper way.
Swedish abstract
I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av studien. Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation när det gällde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har när det gäller rättssäkerhet och integritet för den enskilde. Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för människor, rättssäkerhetens betydelse, värdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara väsentligt för etik i socialt arbete när det gällde dokumentation. Resultatet visade att det inte fanns någon enkel definition av respekt, men en gemensam nämnare var bemötande, som i väldigt stor utsträckning handlar om hjärtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar människor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren på hur man såg på fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser gentemot andra människor, att se deras behov och svårigheter samt ta ansvar för dem När man bemöter någon med respekt inom socialt arbete krävs det mental närvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta människor med respekt, vänlighet, tillit och jämlikhet. Informanterna berättade sin syn på hur dokumentation kan påverka människor både positivt och negativt. Dokumentation kan få konsekvenser, det positiva med dokumentation är att klienterna får ta del av det som skrivs och ha synpunkter. Har det skrivits något i utredningen som klienterna inte är med på så kan man gå in och göra en revidering och då står det att personerna har ringt och berättat vilket som var felaktigt och vad de ville lägga till i utredningen. Dokumentation ska ge en bild av hur den enskilde klarar sin vardag, ges full delaktighet i samhällslivet samt känna sig trygg och uppleva meningsfullhet i gemenskap med andra. Det är frivilligt för den enskilde att medverka i upprättandet av en levnadsbeskrivning och den görs alltid med respekt för den personliga integriteten. Nya kvinnojouren är ingen myndighet så de har ingen anmälningsskyldighet, om kvinnan inte har barn med. Nya kvinnojouren anmäler aldrig något i kvinnojourens namn, kvinnorna måste känna sig trygga och säkra. Det var intressant att ta del av hur man ser på fenomenet rättssäkerhet mellan kommunen och Nya kvinnojouren. Resultatet visade ett samband med tidigare forskning där Nordfeldt & Söderholm (2002) beskriver den samhällsteoretiska modellen där kvinnojouren står för en grundläggande ideologi, inga krav inom de olika verksamheterna, varken på de utsatta eller på personalen. Ett mervärde som också lyftes fram var att utsattas integritet skyddas och bevaras i frivilliga organisationers verksamheter. Informanterna berättade hur de såg på hur dokumentation kan påverkar människors integritet. Socialsekreterarna berättade att många som kommer för att få hjälp tycker att det överhuvudtaget är jobbigt att vara där, de känner sig kränkta. Sen finns det personer som kommer in och äger rummet och tycker att de har rätten till allt, de kan lagen utantill och vet sina rättigheter. Nya kvinnojouren hade inte upplevt att kvinnornas personliga integritet kränkts när dem kommer dit, utan kvinnorna tar det som att de som arbetar där är medmänniskor och gör så gott de kan. Kvinnor som kommer dit är oftast så chockade, och när man kommer i det stadiet så är det de minsta dem tänker på. En intressant aspekt var att det existerade två vitt skilda perspektiv på hur människorna känner sig som kommer för att söka hjälp. Myndighetspersonerna beskrev ett negativt möte, där majoriteten av klienterna som kom dit hade en anknytning till ”värdighets” – fenomenet. Nya kvinnojouren beskrev att kvinnorna som kom dit upplevde att de fick hjälp av medmänniskor och att det var positivt. Nya kvinnojouren arbetar ideellt och för många kvinnor är det en fristad där de får en privat sfär som inte är tillgänglig för myndigheternas insyn. Ett mervärde som också lyfts fram av Nordfeldt & Söderholm (2002) är att utsattas integritet skyddas och bevaras i frivilliga organisationers verksamheter. Ronnby (1993) beskriver hur socionomen befinner sig i en maktposition i förhållande till hjälpsökande människor som befinner sig i en utsatt situation. Socionomens handlingar har därför stor betydelse för dessa människor. Resultatet visade ett samband med tidigare forskning, Svedberg (2006) visar enligt socialpsykologiskt perspektiv att i socialt arbete kommer man i kontakt med människor i utsatta situationer, människor vilka är beroende av att de insatser som erbjuds är av god kvalitet och av att de blir bemötta med respekt för sin självbestämmanderätt och integritet. Resultatet visade att den utveckling som har skett de senaste årtiondena med besparingskrav har lett till att allt mer av kommunernas välfärdstjänster har kommit att bedrivas i den ideella sektorn. De intervjuade berättade deras erfarenhet av att samarbeta med varandra. Studier visar att förhållandet mellan frivilligorganisationer och kommuner kännetecknas av samarbete, integration samt ömsesidigt beroende. Idag lyfts frivilliga organisationer fram i ljuset och tillräknas en rad positiva värden som medmänsklighet, värme, engagemang, kreativitet, spontanitet, flexibilitet. Det finns klart skillnader mellan intervjupersonernas arbetssätt, socialsekreterarna arbetar som professionella och är bundna till lagar och riktlinjer inom kommunen. Medan Nya kvinnojouren arbetar som medmänniskor och inte är bundna till någon myndighet. Resultatet stöds av tidigare forskning, Blennberger (2005) skriver om att allt socialt arbete förutsätter någon form av struktur för etiska värden och normer. Det kan finnas tydliga risker att det skapas oklarheter mellan kommunen och frivilliga organisationer när det gäller ansvaret gentemot hjälpsökande människor. Av resultatet framkom att det finns lett samband från tidigare forskning där Meuwisse & Sunesson (1998) beskriver det samhällsteoretiska perspektivet där socialarbetaren ska göra ett bra arbete, bl.a. att det finns tillgång till resurser för att arbeta effektivt, samt att ha inflytande över sin egen arbetssituation. Det är också av största vikt att socialarbetaren kan påverka socialvårdens metoder och arbetsformer. Brister detta får det konsekvenser genom att utsatta människors behov av vård, omsorg och stöd inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt.
Publisher Malmö högskola/Hälsa och samhälle
Language swe (iso)
Subject(s) Bemötande
dokumentation
etik i socialt arbete
respekt
integritet
rättsäkerhet
Handle http://hdl.handle.net/2043/2903 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics