Talet om en skola för alla : pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag

DSpace Repository

Talet om en skola för alla : pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Talet om en skola för alla : pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag
Author(s) Assarson, Inger
Date 2007
English abstract
This study is focused on language and texts inspired by the post-structuralist linguistic turn. It is based on postulations about incompatible discourses characterizing guiding principles for education and in particular the normative concept of inclusive education. The aim of the empirical study is to create a picture of the sense-making processes whereby teachers construct meaning in “a school for all”. A theoretical ambition has been to construct a tool in which these processes can be analyzed by providing scope for the voices of teachers while constructing the complex, fragmentized and multifaceted context in which they are supposed to implement political visions. By catching linguistic dynamics and variation, I want to discover how different discursive expressions emerge, are formed, and transformed during conversation. Governing by using rhetoric like “a school for all” generates a vacancy that partially destabilizes the predominant structure of meanings. In this study, when teachers act on prevailing rhetoric they must orientate themselves between divergent discourses which make their meaning-making strategic, whereas the vacancy is filled with what is already known and self-evident, so called myths in the vocabulary of Laclau. These myths function as hegemonic joint properties, an objective world, in which teachers are able to describe their own wishes for how things are and can turn out to be. In my study teachers legitimate their actions and make them meaningful by filling the empty rhetoric with myths, emerging from current school traditions or thought styles, dominant in this specific school. Keeping rhetoric alive is consequently to open up for the discursive field, for the hegemonic struggle and to create a space to facilitate dislocations. If “a school for all” is distinctly delimited from that which it is not, there are no possibilities for the “others” to make themselves heard and the rhetoric on openness and variety become endangered. “A school for all” is in itself an impossible project; at the same time as it, rhetorically, appears possible precisely due to its impossibility.
Swedish abstract
En skola för alla, som skolpolitiskt mål, har formats i ett större socialt sammanhang där demokratisering och välfärdsstatens framväxt har varit viktiga inslag. Som retorik är dess funktion att samla olika gruppers förhoppningar i en gemensam strävan efter något som skulle kunna bli bättre. Svårigheten inträder när retorik förvandlas till mål för ett politiskt uppdrag. Den fråga jag ställer i avhandlingen är hur en grupp pedagoger gör ett sådant uppdrag begripligt och meningsfullt i förhållande till den vardag de befinner sig i. Avhandlingen ska ses mot bakgrund av de ofta oförenliga diskurser som interagerar och positionerar sig på den arena som präglar skolans verksamhet. Det är i ett sådant motstridigt sammanhang som skolans pedagoger förväntas utforma det politiska uppdraget, en skola för alla, såsom det uttrycks i styrdokumentens texter. Studien tar sin utgångspunkt i Laclaus och Mouffes diskursteorier och den politiska retorikens öppenhet för olika tolkningsmöjligheter. Den pedagogiska forskningen har genom post-strukturalismen fått nya förutsättningar att utvecklas som filosofisk vetenskap. Dessa nya förutsättningar har delvis sin grund i den mångfald av kulturpåverkan som förekommer i samhället och i den så kallade lingvistiska vändningens tilltro till språket. I analysen lyfter jag fram pedagogernas röster när de skapar mening i termer, eller tecken, som är gällande i retoriken om en skola för alla. Texterna som analyseras består att utskrifter från pedagogers samtal i grupper, från dagböcker och från samtal med pedagogerna enskilt omkring den dagliga verksamheten. De frågor som ställs i studien är: • Hur förhandlar och omförhandlar pedagoger mening i talet om en skola för alla? • Hur tillförs betydelser och hur byggs tankekedjor upp till diskurser och hur avgränsas dessa? • Hur hanteras rådande vetenskapliga och politiska diskurser? Pedagogernas tal diskuteras därefter utifrån begrepp, som är framträdande i retoriken om en skola för alla såsom likvärdighet, differentiering, särskilda behov och specialpedagogisk kompetens. Analysen visar hur idén om det förgivettagna goda blir utmanat när maktens makronivå, såsom den visar sig i skolans styrdokument, ges betydelser i mellanmänskliga språkliga handlingar på mikronivå. När pedagogerna skapar mening i en skola för alla relaterar de till sina egna mål och till att få verksamheten att fungera. Studien visar hur skolans försök att mäta det omätbara skapar svårigheter för pedagogerna. Vidare riskerar värdegrunden, i sin egenskap av kanon, att bli ett uttryck för symboliskt våld där andra sätt att tänka blir otänkbara. I sina försök att få verksamheten att fungera ger pedagogerna begrepp som rättvisa och särskilda behov mening, inte efter någon metafysiskt fastställd måttstock, utan efter de olika specifika situationer som uppstår just då i praxis. När pedagogerna skapar mening i den nya lärarrollen får begreppet extra-mamma stå som symbol för en person som kan hantera elevers känslor och personliga problem likaväl som dagliga konflikter med upprinnelse inte bara i skolans verksamhet, utan också i de sociala problem samhället står inför. Pedagogernas meningskonstruktioner ligger oftast utanför logiska rationella mönster och befintliga diskurser i det som är föränderligt och öppet för andra möjligheter. Intressant är hur alla i studien kommer att handla om fåtalet, om de elever, som lägger hinder i vägen för att uppnå helhet och harmoni. När en skola för alla blir en sluten totalitet, avgränsat från det, det inte är, riskerar retoriken om öppenhet och olikhet bli till slutenhet och likriktning. På så sätt kan den politiska retoriken om en skola för alla likställas med rättvisa, som i sin egenskap av begrepp inte får mening utan en metafysisk grund eller med demokrati som upphör i samma ögonblick som någon makt bestämmer dess absoluta innebörd.
Series/Issue Malmö Studies in Educational Sciences;28
ISSN 1651-4513
ISBN 978-91-976537-0-1
Pages 280
Language swe (iso)
Subject(s) school
discourse analysis
political rhetoric
inclusion
special needs
Humanities/Social Sciences
Handle http://hdl.handle.net/2043/3417 (link to this page)
Buy print http://www.bokfynd.nu/...978-91-976537-0-1 (Search for reseller)
Purchase printed copy

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics