Genus och historiemedvetande

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Genus och historiemedvetande
Author(s) Ljungqvist, Cecilia
Date 2007
English abstract
The purpose of this essay is to connect the theory of historical conciseness with a gender perspective on history. Joan Wallach Scott’s different types of categories concerning women’s history is used to find out how two of Sweden’s most used books for the first course of history in the gymnasium, is dealing with women’s history. The results are later analyzed from the theory of history conciseness and the thoughts of Per Eliasson concerning how this could be deepened. The results form analyzing the historical textbooks that has been overviewed, is that they lack in gender discussion. The most prominent characteristics in the textbooks are that women history is either made invisible or are purposed in a so called her-story. The latter means that women’s history is added as an addition to the traditional history telling and is not a natural part of it. Gender doesn’t appear as an alternative explanation to the historical happenings in the textbooks and the man is often chosen as subject and will by that also characterize the common and general. Women become exceptions in history although they constitute half of the population. If the students are to be able to activate the three time dimensions then, now and in the future, discussions and explanations are called for. The authors don’t bring this up and gender is often seen as something unchangeable and obvious. With starting point in the textbooks, students can hardly deepen their history consciousness with a gender perspective.
Swedish abstract
Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den. Genus tas inte upp som en alternativ förklaring till historiska skeenden i läroböckerna och ofta är det mannen som är subjektet i texterna och därmed får beteckna det allmänna och generella. Kvinnorna blir undantagen trots att de utgör hälften av befolkningen. För att eleverna ska kunna aktivera de tre tidsdimensionerna då, nu och framtid, krävs diskussion och förklaringar. Dessa tar inte författarna upp och genus ses många gånger som något oföränderligt och självklart. Med utgångspunkt i böckerna, kan eleverna därför knappast fördjupa sitt historiemedvetande med ett genusperspektiv.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Language swe (iso)
Subject(s) Genus
Gymnasieskolan
Historiemedvetande
Läroboksanalys
Handle http://hdl.handle.net/2043/3469 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics