"... här ser jag lyckoguden med feta kinder och istermage" Förekomsten av "Den Andre" i svenska läromedel för religionskunskap samt i missionärsskildringar från 1900-talets japanmission

DSpace Repository

"... här ser jag lyckoguden med feta kinder och istermage" Förekomsten av "Den Andre" i svenska läromedel för religionskunskap samt i missionärsskildringar från 1900-talets japanmission

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title "... här ser jag lyckoguden med feta kinder och istermage" Förekomsten av "Den Andre" i svenska läromedel för religionskunskap samt i missionärsskildringar från 1900-talets japanmission
Author(s) Tell, Marcus
Date 2007
English abstract
Forthcoming essay has the purpose of examining in what ways Christian missionaries describes the Japanese Buddhist and Shinto religions and it's practitioners during the 20th century Christian missionary enterprises to Japan. The underlying research material has the form of preserved missionary narratives published 1900, 1904, 1905, 1916 and 1935. I also intend to investigate how present school-textbooks in theology and religion depict and describe the earlier mentioned religions and their practitioners. The underlying material for this research is mainly in the form of modern school-textbooks published in 1968, -72, -79, -99, -03 and -05. The purpose of this essay is to make and effort in the exposure of structures participating in the construction of "The Other". My intentions are to shed some light on how are own cultural, and most importantly, our religious belongings are vital parts in the construction of "The Other" as an oversimplified stereotype and counter-group. My arranged questions will therefore be as follows: "In what ways are the Japanese religions (Shinto and Buddhism) and its practitioners depicted by the missionaries?" Sub question: "How does the Missionary depicts himself?” and “In what ways does some school-textbooks’ depict the Japanese religions (Shinto and Buddhism) and its practitioners?" Sub question: "How many pages in the textbook are given to the representation of the two Japanese religions?" Beside the discourse analysis used by the researchers mentioned in the Background research (chapter 3) the exit point for my theoretical framework is also inspired by the knowledge-sociologist Ludwik Fleck and his theory of collective thinking and styles of thinking. My hopes are that his conception of knowledge as a social construction can give me an understanding for how the missionary depictions of the Japanese religions and its practitioners are created. As my essay has a purpose of exposing thinking-structures by analysing conceptions, words, declarations and adjectives aiming towards the construction of "The Other" I found it appropriate to use a method inspired by discourse analysis. Another reason for using such a method is, as I mentioned above, that all of the background researchers have used discourse analysis as an exit point for their own research. By using the same method (and theory) I can more easily make a comparison between my results and digressions and theirs. In the first part of my Conclusion (chapter 5) I will answer my arranged questions and sub questions. I will also discuss the functionality of my preferred method and theoretical framework. Thereafter I will discuss the relationship between my results and the results of the background researchers and also the guidelines for Lpf 94 (governmental plan for the voluntary school forms). Finally I will have a short discussion concerning the purpose of this essay.
Swedish abstract
Föreliggande uppsats undersöker hur kristna missionärer under 1900-talets japanmisson framställer och förhåller sig till de båda japanska religionerna shinto och buddhism samt dess utövare. Materialet som behandlas är bevarade missionärsskildringar från åren 1900, 1904, 1905, 1916, 1935. Uppsatsen undersöker även hur nutida läromedel i religionskunskap för gymnasieskolan framställer och beskriver samma japanska religioner och deras utövare. Dessa material är från 1968, -72, -79, -99, -03 och -05. Syftet med uppsatsen är att frilägga strukturer som medverkar i skapandet av de religiösa föreställningarna av "Den Andre". Förhoppningen är att kunna belysa hur våra egna religiösa och kulturella tillhörigheter medverkar i konstruktionen av "Den Andre" som en förenklad motgrupp. Därav blir uppsatsens problemställning följande: "Hur framställs och beskrivs de japanska religionerna shinto, buddhism samt "japanen" i missionsberättelsen? (Underfråga: Hur framställer missionären sig själv?)" samt "Hur framställer några läromedel de japanska religionerna och "japanen"? (Underfråga: Vilket utrymme ges de japanska religionerna i läromedlet?)". I mina teoretiska utgångspunkter har jag valt att utöver de diskursanalytiska teorier som den tidigare forskningen nyttjar även använda mig av kunskapssociologen Ludwik Fleck och hans teori om tankekollektiv och tankestil. Önskan är att hans teori om kunskap som en social konstruktion kan hjälpa mig att förstå beskrivningarna av de båda japanska religionerna och deras utövare. Då min uppsats handlar om att frilägga tankestrukturer genom att analysera ord, begrepp, påstående, adjektiv etc. syftandes till "Den Andre" föreföll en diskursanalytisk metod lämplig. Ytterliggare en anledning till valet är att den forskning som utgör uppsatsens tidigare forskning har alla diskursanalytiska utgångspunkter. Med anledning av detta blir jämförelser och avvikelser i mina resultat lättare att diskutera. I den avslutande diskussionen besvaras min problemställning samt hur metod och teorival fungerat. Därefter ställs mina resultat i relation till tidigare forskning och Lpf 94 riktlinjer. Avslutningsvis behandlas hur väl jag uppnått uppsatsens syfte.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Language swe (iso)
Handle http://hdl.handle.net/2043/4373 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics