Överutnyttjandediskursen. En innehålls- och konsekvensanalys av diskursen kring överutnyttjande av sjukförsäkringen.

DSpace Repository

Överutnyttjandediskursen. En innehålls- och konsekvensanalys av diskursen kring överutnyttjande av sjukförsäkringen.

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication Article, peer reviewed scientific
Title Överutnyttjandediskursen. En innehålls- och konsekvensanalys av diskursen kring överutnyttjande av sjukförsäkringen.
Author(s) Johnson, Björn ; Hermansson, Annika
Date 2007
Swedish abstract
Debatten om den höga svenska sjukfrånvaron har under senare år alltmer kommit att kretsa kring överutnyttjande och fusk. Det har etablerats en överutnyttjandediskurs, som bygger på föreställningen om en sjukfrånvaroepidemi i den arbetande befolkningen. I denna skrift görs en närgången och detaljerad analys av överutnyttjandediskursens innehåll och verklighetsbeskrivningar. Mer specifikt intresserar vi oss för hur diskursen byggs upp och legitimeras av två statliga aktörer, Socialförsäkringsutredningen och Försäkringskassan. Skriften ingår som en delstudie i Arbetslivsinstitutets projekt Den svenska sjukfrånvaron – problemdefiniering och policyförändring. Vår analys tar sin utgångspunkt i ett problemdefinieringsperspektiv. I fokus för detta perspektiv står frågan om hur olika samhällsproblem framträder, etableras och institutionaliseras. Själva begreppet problemdefiniering hänsyftar på en social och politisk process där olika individer, grupper eller organisationer framför anspråk med avseende på ett visst samhällsproblem. När den svenska sjukfrånvaron började öka under slutet av 1990-talet uppfattades den till en början främst som ett ohälso- och arbetsmiljöproblem, men inom några år kom denna problemdefinition att utmanas av överutnyttjandedefinitionen. I samband med att sjukfrånvaron under 2000-talet började betraktas som ett av landets allvarligaste samhällsproblem blev överutnyttjandedefinitionen mer och mer förhärskande – diskursen växte fram. I vår analys av överutnyttjandediskursen har vi använt oss av kritisk diskursanalys, en diskursanalytisk tradition som också är en väl utvecklad metod för empiriska studier. Kritisk diskursanalys omfattar de tre analysdimensionerna text (lingvistisk analys av olika egenskaper hos en text), diskursiv praktik (analys av sambandet mellan texten och andra texter och diskurser) samt social praktik analys av de sociala sammanhang som texten och den diskursiva praktiken ingår i). Materialet till analysen hämtas dels från den statliga Socialförsäkringsutredningen – en utredning som hade till uppgift att analysera och bilda opinion kring det svenska sjukförsäkringssystemet – och dels från den informationskampanj som Försäkringskassan lanserade år 2004 i syfte att upplysa medborgarna om vad som gäller vid sjukskrivning. Resultaten av analysen visar att förekomsten av ett omfattande överutnyttjande av sjukförsäkringen är något som tas för givet i de studerade texterna. Sjukskrivning framstår i dessa som något som medvetet väljs av många sjukskrivna. Betydelsen av sjukdom tonas ner och den diskursiva praktiken får karaktären av en diskursiv kamp, som handlar om att söka kringgärda och begränsa sjukdomsbegreppet. Genom att sjukskrivning framställs som ett val skuldbeläggs sådana grupper som är överrepresenterade i sjukfrånvarostatistiken – framför allt arbetslösa, kvinnor och norrlänningar – och därigenom läggs också ansvaret för sjukfrånvaroproblemet på dessa grupper. Faktorer som lyfts fram som förklaringar till den uppkomna situationen handlar bland annat om att läkarna förlorat kontrollen över sjukskrivningarna och om attityd- och värderingsförändringar inom befolkningen. Sjukförsäkringens alltför liberala utformning antas dessutom ha bidragit till att förvärra situationen. Diskurser får ofta påtagliga konsekvenser, såväl för enskilda människor som för samhället i stort. Vår analys avslutas med en diskussion om diskursens observerbara och potentiella konsekvenser för olika sociala praktiker – både på individplanet och inom ramen för sjukförsäkringssystemet. Konsekvenserna rör bland annat möjliga effekter på individers sjukskrivningsbeteende och policyförändringar i form av ett ökat fokus på kontrollåtgärder, men också oönskade och oavsedda effekter, såsom stämpling av sjukskrivna och andra grupper. Överutnyttjandediskursen kan också i förlängningen medföra en avlegitimering och underminering av hela eller delar av socialförsäkringssystemet.
Publisher Arbetslivsinstitutet
Host/Issue Arbetsliv i omvandling;9
ISSN 1404-8426
Language swe (iso)
Subject(s) sjukfrånvaro
problemdefiniering
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Political science
Handle http://ebib.sub.su.se/aio/2007/aio2007_09.pdf (link to this page)
http://hdl.handle.net/2043/4593 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics