Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap

DSpace Repository

Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap
Author(s) Jonsdottir, Fanny
Date 2007
English abstract
The thesis is a survey of 353 preschool children’s social relations emphasizing their peer and friendship relations in particular. The study also concerns the conceptions the preschool personnel have concerning the children’s social characteristics and social skills. The aim of the work is to contribute empirically to provide an answer to the question of whether the preschool represents a social environment that gives all children the opportunity of establishing good relations with other children. Children between three and seven years of age from a total of 18 preschool groups and the preschool personnel assigned to the groups participated in the study. The basic methods used are sociometry and a teacher’s rating scale. Reasons why the preschool is regarded as a place where all children should be able to establish good social relations with other children are based on a variety of assumptions made in three different discourses; moral theory, developmental psychology and the curriculum for the Swedish preschools (Lpfö-98). The sociometric results reveal three main patterns in the children’s social relations; belonging, solidarity and friendship. The majority of the preschool children appeared to gain belonging and experience solidarity within their peer group and to be a part of friendship relations from an early age. Approximately every ninth child was not named as someone’s peer (referred to as excluded children). The children’s social belonging and social solidarity is found to be related primarily to the group to which they belonged rather than to any structural variables like gender or age. The main differences were those within and between the different groups, primarily in the numbers of children included and excluded respectively. A relationship is clearly found between the teachers’ understanding of the children’s social characteristics and social skills on the one hand and the children’s group status and their belongings and solidarity on the other. The difference between the children that have belonging and solidarity compared to those who does not in how the teachers understood their social characteristics and social skills increased with an increase in the child’s popularity. One of the conclusions to be drawn is that the preschool groups in which there are children who do not gain belonging or who do not recognize their having a friend, appeared not be fulfilling their task of providing an environment in which all children are able to experience themselves as valued members of the group. An other conclusion to be drawn is that it appears that the characteristics and skills the teachers ascribe the children are related to the children’s ability to develop good relations with other children. The dominant discourse concerning the competent child clearly does not apply to all the children. The differences between the various preschool groups in the social belonging and social isolation the children expressed could not be adequately explained in the study, but it would be of utmost interest to examine this further in a new study.
Swedish abstract
Studien är en kartläggning av 353 barns sociala relationer i förskolan med fokus på deras kamrat- och vänskapsrelationer. Studien handlar också om pedagogers uppfattningar om barnens sociala egenskaper och färdigheter. Studiens syfte är att få ett underlag för att diskutera om förskolan är en miljö som verkar för alla barns möjligheter att skapa goda relationer med andra barn. I undersökningen medverkar barn i åldern tre till sju år och personal från 18 avdelningar fördelade på nio förskolor. Avhandlingen bygger på två empiriska studier, dels intervjuer med barn om val av kamrater utifrån en sociometrisk metod, dels pedagogers skattning av barnens sociala egenskaper och färdigheter. I studien tas utgångspunkt i tre teoretiska perspektiv eller diskurser för att motiverar varför förskolan bör vara en plats där alla barn skall ha möjlighet att skapa goda sociala relationer till andra barn. Dessa är moralfilosofi, utvecklingspsykolog och förskolans läroplan (Lpfö-98). Den sociometriska studien visar att flertalet barn i undersökningen känner tillhörighet och samhörighet med sina kamrater och att tre fjärdedelar av barnen ingår i vänskapsrelationer. Resultaten visar även att det förekommer stora skillnader både mellan och inom avdelningarna i fråga om barnens sociala relationer, en skillnad som inte har kunnat relateras till studiens bakgrundsvariabler som barnens ålder och kön eller antal barn på avdelningen. Den största skillnaden gäller antal valda och inte valda barn på så kallade inkluderande och exkluderande avdelningar. Jämförelsen mellan resultaten från den sociometriska studien och pedagogskattningarna visar att det föreligger skillnad mellan å ena sidan pedagogernas uppfattning om barnens sociala egenskaper och färdigheter och barnens sociala tillhörighet och samhörighet. Pedagogerna uppfattar barn utan kamrater som mindre kompetenta jämfört med de barn som väljs som någons kamrat och vän. Skillnaden mellan pedagogernas uppfattning av de ”inte valda” barnen jämfört med ”kamraters” egenskaper och färdigheter ökar i takt med kamraternas ökade popularitet. De slutsatser som dras av resultaten är att barn på skilda avdelningar ges olika möjligheter till socialt samspel och social gemenskap med jämngamla kamrater. En annan slutsats som dras av resultaten är att personalens uppfattningar om barns egenskaper och färdigheter antas säga något om vilka förväntningar som personalen har på barnen och att barnen i stor utsträckning lever upp till dessa förväntningar. Dessa processer av förväntningar och ageranden kan vara dubbelt riktade. Barnens handlingar och agerande i sociala situationer kan påverka personalens uppfattningar om barnens egenskaper och färdigheter, samtidigt som personalens uppfattningar kan påverka barnens sociala relationer. Den viktiga slutsatsen är emellertid att den dominerande förskolediskkursen om det kompetenta barnet inte gäller alla barn. I föreliggande studie finns det inte underlag för att svara på frågan om vad barn i förskolan har för avsikter, känslor och relationer som de söker respons på av sina kamrater, men jag ser det som en mycket intressant fråga att studera vidare.
Publisher Malmö Högskola Lärarutbildningen
Series/Issue Malmö Studies in Educational Sciences;35
ISSN 1651-4513
ISBN 978-91-976537-7-0
Language swe (iso)
Subject(s) erkännande
barn
exkludering
förskola
förskolebarn
inkludering
kamrat
kamratskap
moralfilosofi
moralisk kränkning
samhörighet
social arena
tillhörighet
vänner
vänskap
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Education
Handle http://hdl.handle.net/2043/4984 (link to this page)
Buy print http://www.bokfynd.nu/...978-91-976537-7-0 (Search for reseller)
Purchase printed copy

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics