Att sluta röka - en effektstudie av två rökavvänjningsprogram utförda inom Folktandvården, Landstinget Västmanland

DSpace Repository

Att sluta röka - en effektstudie av två rökavvänjningsprogram utförda inom Folktandvården, Landstinget Västmanland

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication Other
Title Att sluta röka - en effektstudie av två rökavvänjningsprogram utförda inom Folktandvården, Landstinget Västmanland
Author(s) Tegelberg, Å ; Tillgren, P ; Nohlert, E ; Johansson, P ; Helgason, A
Date 2007
Swedish abstract
Bakgrund och syfte med studien. Landstinget Västmanland har i sitt tobaksförebyggande arbete utvecklat och tillämpat flera olika metoder för att stödja befolkningen att sluta röka och snusa. En av dessa metoder är NIX rökslutsprogram som utvecklats av Folktandvården i samarbete med ett privat företag. Metodens långtidseffekter har dock inte utvärderats efter vetenskapliga principer som förordas av bland annat Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Syftet med denna utvärdering var att utvärdera rökslutsprogrammet NIX Individ jämfört med självhjälpsprogrammet Fimpa dig fri, avseende andel rökfria 12 månader efter planerat rökstopp samt metodernas kostnadseffektivitet. Material och metod. Studiedesignen är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) där deltagarna slumpmässigt lottats till antingen rökslutsprogrammet NIX Individ (interventionsgrupp) eller självhjälpsprogrammet Fimpa dig fri (kontrollgrupp). Målgruppen för studien var vuxna dagligrökare (20 år och äldre) som hade en önskan att sluta röka. Deltagarna skulle kunna läsa och förstå det material som ingick i de båda rökslutsprogrammen på svenska språket. Deltagarna rekryterades främst via tandvården, hälso- och sjukvården och några större arbetsplatser i Västerås, men också av rökande som själva kontaktade studien. Interventionsprogrammet NIC Individ pågick under ca fyra månader och omfattade åtta träffar med ca 30 minuter per träff hos en rökslutsutbildad tandhygienist. Efter ett personlighetstest utformas interventionen utifrån de fyra personlighetstyper som programmet baseras på. Programmet Fimpa dig fri är ett självhjälpsmaterial som består av ett tryckt häfte på 48 sidor om att sluta röka. Deltagarna i detta program träffade initialt vid ett tillfälle en rökslutsutbildad tandhygienist under ca 30 minuter, för att gå igenom innehållet och arbetsuppgifterna i självhjälpsprogrammet som skulle genomföras under cirka åtta veckor. Totalt kom 294 (N) personer att ingå i studien varav 146 i NIX Individ-programmet och 148 i Fimpa dig fri. Alla deltagare fick besvara en baslinjeenkät före programstarten. Enkäten besvarades av 98% av de 300 inkluderade deltagarna en uppföljningsenkät med den tidigare enkätens frågor och nya frågor om bland annat hälsa sändes per post till deltagarna 12 månader efter deras planerade rökstopp. I denna uppföljning efter 12 månader medverkade 252 deltagare (86%) i studien användes definitionen rökfri om en deltagare som vid utvärderingstillfället uppgett att de inte rökt under den senaste veckan (punkprevalens). För att definieras som att vara i vidmakthållande steget skulle deltagaren ha varit rökfri i minst 6 månader. Den ekonomiska utvärderingen baserades på kostnaderna för att bedriva rökslusinsatserna, antalet personer som var rökfria efter 12 månader samt en tidigare framtagen skattning av de hälsomässiga och samhällsekonomiska effekterna av rökslut. I en kostnadseffektivitetsanalys jämfördes därefter kostnaderna för att bedriva insatserna (interventionskostnaderna) med insatsernas samhällsekonomiska och hälsomässiga effekter. Resultat rökfria efter 12 månader. Efter 12 månader var 23 % (59 av de 252 deltagarna) rökfria varav 27 % (35/131) för deltagarna i NIX Individ och 20% (24/121) i Fimpa dig fri. Ytterligare 11 respektive 6 % av deltagarna rökte men inte dagligen. Tolv personer (5%) hade använt snus under den senaste veckan före uppföljningen, varav 6 dagligen. 16% (40/252) av deltagarna hade varit rökfria i mer än 6 månader och det fanns en signifikant skillnad (p<0,05) mellan de båda programmen, 21% (27/131) för NIX Individ jämfört med 11% (13/121) för Fimpa dig fri. Vid uppföljningen rökte männen signifikant fler cigaretter än kvinnorna (p<0,05). Det var färre rökfria bland dem som hade en kortare utbildning jämfört med dem som hade gymnasie- eller högskoleutbildning. Bland dem som var rökfria var det signifikant fler som fått undervisning om rökningens hälsorisker under sin skolgång jämfört med dem som inte slutat röka (p<0,05). 52% av deltagarna hade använt sig av nikotinersättningsmedel NRT, i NIX Individ 54% och i Fimpa dig fri 52%. Det var lika stor andel rökfria vid uppföljningen bland dem som använt NRT som bland dem som inte gjort det. I NIX Individ var andelen rökfria 32% bland dem som använt NRT jämfört med 40% bland dem som inte använt sådana medel. Motsvarande siffror för Fimpa dig fri var 24% rökfria bland dem som använt NRT och 17% bland dem som inte använt NRT (ej signifikant). De som var rökfria hade i högre grad, utöver stödet av programmet, även stöttats i sitt rökslutsförsök av sin nära omgivning som familj, vän och/eller arbetskamrat (p<0,05). Kvinnorna hade varit signifikant mer ovanligt nedstämda under någon period efter första kontakten med programmet än männen (p<0,01). Motsvarande könsskillnader gällde också om att något annat (än att de försökt sluta röka) hänt i deras liv som kan ha orsakat deras stress eller nedstämdhet (p=0,01). Det var nästan statistiskt säkerställt (p=0,052) att kvinnorna fått mer stöd av vän/vänner än vad män fått. 33% av deltagarna hade, när det gällde förändringsstegen, inte förflyttat sig från där de befann sig före programstarten. Bland de 193 personer som rökte vid uppföljningen och som var stegklassificerade var det 74% som hade för avsikt att senast inom ett halvår göra ett nytt rökslutsförsök. För deltagare som initialt var i steget övervägande (contemplation) eller steget förberedelse (preparation) var det en större andel av NIX Individ jämfört med Fimpa dig fri-deltagarna som uppnått minst 6 månaders rökfrihet, medan däremot flera deltagare i NIX Individ gjorde det (p<0,05). Bland dem som haft socialt stöd var det också säkerställt fler i NIX Individ som varit rökfria sex månader jämfört med Fimpa dig fri (p<0,05). Insatsernas kostnadseffektivitet. Den totala kostnaden för att genomföra de två insatserna uppgick till ca1,84 miljoner kronor. De gemensamma kostnaderna för projektledning och rekrytering samt uppföljning av deltagare, uppgick till ca 700 000 kronor. Kostnaderna per deltagare i Fimpa dig fri var 956 kronor och för NIX Individ och till ca 500 000 kronor för Fimpa dig fri. De hälsomässiga effekterna av rökslut beräknades för NIX Individ uppgå till knappt 14 QALYs, och till knappt 10QALYs för Fimpa dig fri. Fimpa dig fri-programmet beräknades i kostnadseffektivitets-analyserna leda till minskade kostnader för samhället i stort, och mycket låga nettokostnader för hälso- och sjukvården. Detta resultat uppstår eftersom de besparade samhällskostnaderna var större och de besparade hälso- och sjukvårdskostnaderna var nästan lika stora som interventionskostnaderna. I jämförelse med Fimpa dig fri beräknades den ökande (inkrementella) kostnaden per QALY för NIX Individ uppgå till ca 96 000 kronor per QALY. Dessa kostnader måste jämföras med vad samhället och landstinget är villiga att betala för en ökad hälsa. Kostnaden 96 000 kronor per QALY för NIX Individ ligger under den gräns som Socialstyrelsen anser vara väl kostnadseffektiv. Båda metoderna bör därför införas inom hälso- och sjukvården. Fimpa dig fri om man önskar minska de samhällsekonomiska kostnaderna och NIX Individ om man är villig att betala mer för att uppnå ytterligare hälsa. Slutsatser. Studien visar på att NIX Individ och Fimpa dig fri är effektiva rökslutsprogram vad avser rökfria efter 12 månader. NIX Individ svarar för en högre andel rökfria än Fimpa dig fri programmet, men denna skillnad är inte signifikant och resultatet är jämförbart med andra program med motsvarande studiedesign och intensitet. För personer som varit rökfria i mer än sex månader är det däremot en säkerställd skillnad mellan NIX Individ och Fimpa dig fri. Ingen av deltagarna i Fimpa dig fri lyckades nå denna längre rökfrihet utan omgivningsstöd eller professionella krafter. Den ekonomiska utvärderingen ger samma resultat som tidigare genomförda ekonomiska studier av rökslutsprogram i Sverige, både NIX Individ och Fimpa dig fri är kostnadseffektiva program. Fimpa dig fri bör rekommenderas i första hand inom hälso- och sjukvården, då programmet medför ytterst små extra kostnader. NIX Individs kostnad per hälsoeffekt ligger under den gräns som Socialstyrelsen anser vara väl kostnadseffektivt, och ger därför tillräckligt mycket mer hälsa för att vara värd att införa inom hälso- och sjukvården. Studien visar också att det inom tandvården, sjukvården och via större arbetsplatser är möjligt att rekrytera deltagare till rökslutsprogram och att tandhygienister med utbildning i rökslutstöd och med tandvården som arena kan genomföra effektiva, mera intensiva program än bara några minuters rökslutsrådgivning i samband med ordinarie besök.
Publisher Mälardalen University, Department of Caring and Public Health
ISBN 978-91-85485-60-4
Language swe (iso)
Subject(s) Medicine
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Handle http://hdl.handle.net/2043/5158 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics