"Jag var lycklig på Marklunda". Om ett dispensärbarnhem som institution, uppväxtmiljö och plats för minnen

DSpace Repository

"Jag var lycklig på Marklunda". Om ett dispensärbarnhem som institution, uppväxtmiljö och plats för minnen

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title "Jag var lycklig på Marklunda". Om ett dispensärbarnhem som institution, uppväxtmiljö och plats för minnen
Author(s) Arvidsson, Malin
Date 2008
English abstract
In the late 19th century, many western European countries formed tuberculosis programs consisting of special care and preventive measures. I have examined an orphanage that in 1930 started to receive children of the urban poor, in order to isolate them from their contagious parents. In the 1950s the admission became broader as the tuberculosis decreased. However, the institution’s care ideology - open air activities and nutritional treatments in a home-like and healthy environment - was sustained. My understanding of everyday life at this institution has been altered by the use of oral history. The nine informants told me about punishments and other characteristics of total institutions, but also how they resisted this. To regard the orphanage only as a means of social control became impossible when listening to memories of fellowship and strong traditions. Encountering former residents of the orpanage also made me experiment with academic writing; this thesis is formulated as a letter.
Swedish abstract
I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem. Uppsatsen bygger till stor del på muntliga källor, vilket på många sätt har påverkat resultatet. Under intervjuerna fick jag höra om bestraffningar och andra kännetecken för totala institutioner, men också hur barnen bemötte dessa kontrollerande drag. Att se barnhemmet endast som ett uttryck för social kontroll blev omöjligt när jag lyssnade till minnen av gemenskap, trygghet och starka traditioner. Mötet med före detta barn och anställda på Marklunda barnhem tvingade också fram ett experiment med det akademiska skrivandet; den här uppsatsen är skriven som ett brev.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Language swe (iso)
Subject(s) barnhem
institution
muntlig historia
tuberkulos
ventenskapligt skrivande
Handle http://hdl.handle.net/2043/6347 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics