Att lyssna till röster : ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv

DSpace Repository

Att lyssna till röster : ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Att lyssna till röster : ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv
Author(s) Adelmann, Kent
Date 2002
English abstract
This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of 'listen' in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as "listening to voices". Moreover, the concept of 'listen' covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, 'reported listening'. The Bakhtin (1984) concept of 'voice' is connected to the metaphorical meaning of the concept 'listen'. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, 'voice response'. The concept of 'intertextuality' is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual's dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, 'voice use'. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student's purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the 'questioner', the 'refiller', the 'synthesizer' and the 'inquirer'. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition "Listening to Voices" represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.
Swedish abstract
Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på "en nästan vit fläck på kartan". Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet 'lyssna' i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.
Publisher Forskarutbildningen i svenska med didaktisk inriktning, Området för lärarutbildning, Malmö högskola
Series/Issue Avhandlingar från Lärarutbildningen vid Malmö högskola;4
ISSN 1651-4513
ISBN 91-85042-01-3
Pages 328
Language swe (iso)
Subject(s) Mikhail Bakhtin
lyssnande
lyssnandebegreppet
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Education
Handle http://hdl.handle.net/2043/6400 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics