Folkhälsopedagogen söker legitimitet : ett möte mellan pedagogik och verksamhetsförlagd utbildning

DSpace Repository

Folkhälsopedagogen söker legitimitet : ett möte mellan pedagogik och verksamhetsförlagd utbildning

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item..

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Folkhälsopedagogen söker legitimitet : ett möte mellan pedagogik och verksamhetsförlagd utbildning
Author(s) Karlsson, Leif
Date 2004
English abstract
The aims of this thesis were to study how the students in the work experience period of The Study Program in Public Health and Education experienced how the discipline of education could contribute to health promotion in practice and if whether the integration between theory and practice in this case reached the appropriate higher education standard. The data collection comprised semi-structured interviews, the student’s descriptions of the trainee post, their aims and objectives and the follow-up and evaluation of their aims and objectives. The thesis questions were examined from different perspectives; insight with the task to relate the empirical subjects to a wider economical, cultural, political and historical context, critique was built on insight but was more explicit to power relations, lack of freedom, ideological dominance and social asymmetry. Finally transformative redefinition focussed on emancipation and on development of the pedagogical practice. The analysis around insight and critique was based on three categories: the work experience period’s influence on learning as the student experienced it, the importance of pedagogical theory in health promotion practice as the student experienced it, and the work as a professional in the health promotion field as the student experienced it. The analysis was divided in two parts or phases. The first phase was a concentration and categorisation of the material within each theme which led to different conceptualisations. These conceptualisations were explored in relation to the theoretical basis and to the concept higher education standard. The second part sought to discover variation in the student group. The patterns should be seen as the product of the relationship between the student and the trainee post. The analysis identified seven categories or different patterns of development: undeveloped, contradictory, critical, theoretical, salvation like, prevented and integrated. The patterns varied in how the work experience period influenced learning, the importance of pedagogical theory in health promotion practice and how the work as a professional in the health promotion field was apprehended. These patterns were also put in relation to the theoretical grounds and to the concept higher education standard. Critique discussed the results obtained from the insight analysis from concepts like power, authority and oppression, dominant ideology, dissensus perspective, colonisation of the lifeworld and discourses. The transformative redefinition focussed on more pragmatic research questions, namely the consequences the study would or could have on the theoretical as well as on the practical part of the Study Program of Public Health and Education.
Swedish abstract
Det folkhälsopedagogiska programmet vid högskolan i Kristianstad startade 1998 och kan ses som ett svar på de nya krav som samhället ställer på kompetens inom hälsoområdet, där sjukvårdande insatser ska ersättas eller kompletteras med hälsofrämjande arbete och där den pedagogiska dimensionen har ansetts särskilt viktig. Förutom att utbildningen ska vara relevant för den kommande yrkesfunktionen måste den också svara upp mot de olika former av kvalitetsgranskning som den högre utbildningen under senare år varit föremål för. Högskoleverkets granskningar har i en del fall inneburit att utbildningar inom högskolan fått kritik för bristande högskolemässighet. Bland annat har många yrkesinriktade högskoleutbildningarna, enligt Högskoleverkets utredare, till stor del saknat relevanta kopplingar mellan de teoretiska och praktiska delarna av utbildningarna. Samspelet mellan högskolans lärare och de praktiskt verksamma handledarna har också uppvisat stora brister. Den hälsofrämjande verksamheten är under uppbyggnad och kan ta sig många former, vilket för studenterna i det folkhälsopedagogiska programmet innebär att de efter sin utbildning inte går ut till en färdigdefinierad yrkesroll utan på många sätt tvingas att själva skapa sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. För att säkerställa den praktiska förankringen i utbildningen och för att öka dess yrkesrelevans ingår tio poäng verksamhetsförlagd utbildning. Avhandlingens huvudfråga är hur studenterna i den verksamhetsförlagda delen av högskoleutbildning, mer specifikt det folkhälsopedagogiska programmet, relaterar till utbildningens teoretiska innehåll vad avser pedagogikämnet och om kravet på högskolemässighet uppnås vad gäller integration mellan utbildningens teoretiska och verksamhetsförlagda delar. Det empiriska materialet omfattar studenternas målformuleringar under sin praktik och deras utvärdering av dessa, studenternas examinationsuppgift under praktiken samt djupintervjuer av 24 studenter. Forskningsupplägget har strävan att nå ökad förståelse, anlägga ett kritiskt perspektiv samt visa på möjligheter till meningsfull förändring. Avhandlingens frågeställningar belyses således utifrån flera perspektiv. Resultatet innehåller därför ett hermeneutiskt insiktsorienterat avsnitt, en kritisk granskning där frågor om makt och diskurs fokuseras samt en del som avser att finna former för pedagogisk utveckling med målet att nå en ökad högskolemässighet såväl hos utbildning som hos lärare och studenter. Såväl hermeneutiken som den kritiska tolkningen utgick från tre kategorier; den verksamhetsförlagda utbildningens betydelse för lärandet, den pedagogiska teorins betydelse i hälsofrämjande arbete respektive arbetet som folkhälsopedagog i hälsofrämjande verksamhet. Den av hermeneutiken inspirerade tolkningen indelades i två delar eller faser. Först en koncentrering och kategorisering av materialet inom varje tema vilket innebar att olika uppfattningar framträdde. Dessa uppfattningar relaterades till studiens teoretiska utgångspunkter och till begreppet högskolemässighet. Den andra delen av den hermeneutiskt inspirerade tolkningen har för avsikt att få fram variationer inom studentgruppen. Variationerna som framkom i denna del av tolkningen ska inte betraktas som skillnader mellan studenterna som individer utan som ett uttryck för skillnader i synsätt eller utvecklingsmönster, d.v.s. det som studenterna utvecklas till under sin verksamhetsförlagda utbildning. Mönstren är således en relation mellan studenten och praktikplatsen. I en annan kontext hade således andra mönster kunnat utvecklas. Tolkningen resulterade i att sju olika utvecklingsmönster eller kategorier framträdde: Outvecklat, motsägelsefullt, kritiskt, teoretiskt, frälst, förhindrat samt integrerat. Mönstren varierade vad avsåg uppfattningen om den verksamhetsförlagda utbildningens betydelse för lärandet, inställning till den pedagogiska teorins betydelse i hälsofrämjande arbete och uppfattningen om sin roll som folkhälsopedagog i hälsofrämjande verksamhet. Även mönstren relaterades till de teoretiska utgångspunkterna och begreppet högskolemässighet. Den kritiska tolkningen hade som syfte att problematisera legitimiteten i dominerande tolkningsmönster och peka på mångtydighet och alternativa tolkningar. De uppfattningar som studenterna i studien omfattade och uttryckte utmanades således i den kritiska delen av studien. Även viktiga samhällsfenomen som skola, utbildning och hälsofrämjande problematiserades och utsattes för kritik. Den kritiska tolkningen diskuterade resultatet från den insiktsorienterade utifrån begrepp som makt, förtryck, dominanta ideologier, dissensus, kolonisering av livsvärlden och diskurser. Den transformativa omvärderingen innebar att mer pragmatiskt inriktade forskningsfrågor sattes i fokus, nämligen de konsekvenser studiens resultat kan innebära för den verksamhetsförlagda utbildningen och för utbildningen i stort vad avser uppläggning och struktur. Genom att det empiriska materialet gjordes till föremål för reflektion, inriktad mot utveckling av den rådande praktiken, var strävan att inspirera till en förbättrad praktik. Utifrån den insiktsorienterade tolkningen kunde man dra slutsatsen att högskolemässighet kräver att pedagogiken i hälsofrämjande arbete bör vara frigörande och inte anpassande. Att arbeta för människors frigörelse och att ifrågasätta de rådande maktstrukturerna är givetvis inte oproblematiskt även om det ligger i linje med vad WHO och andra institutioner på det offentliga planet propagerar för. Samtidigt kräver ett arbetssätt som tar sin utgångspunkt i den fria och autonoma människan ett kritiskt medvetande. En omedveten och okritisk folkhälsopedagog riskerar annars att fungera som konservator av rådande strukturer. Undervisning inom högre utbildning bör flyttas från förmedling av information till de mer skiftande professionella uppgifterna att stimulera studenternas självständiga tänkande och deltagande. Det som enligt Högskoleverket bör känneteckna högskolemässiga utbildningsprocesser; utvecklandet av förmågan till kritiskt och självständigt tänkande och förmågan till att se kopplingar mellan teoretiska begrepp och yrkesmässigt handlande sker inte automatiskt utan kräver en planerad och strukturerad undervisning med dessa mål i fokus. Utbildningen kan utifrån dessa utgångspunkter inte vara en förmedlare av en forskningstradition där människan betraktas som ett beforskat objekt utan deltagande metoder som deltagarbaserad utvärdering och aktionsforskning bör istället få större genomslag. Ett sådant förfarande behöver inte innebära ett fjärmande från den praktiska verksamheten utan kan tvärtemot ses som ett försök till ett reellt närmande. Utveckling av utbildning och verksamhet sker i en dialektisk process där såväl högskolemässighet som för verksamheten relevant forskning stärks. Mina forskningsfrågor formulerades också utifrån en strävan efter utveckling av högskolans pedagogiska praktik, såväl den verksamhetsförlagda som den inom högskolans väggar. En kombination av högskolepedagogisk utveckling, vars vikt betonas i ”Den öppna Högskolan” (2002) med pedagogisk forskning, där lärarnas pedagogiska praktik speciellt uppmärksammas, bör vara av intresse såväl för högskolans verksamhet som för den pedagogiska forskningen. Kan den dessutom göras på ett sådant sätt så att forskningen inte avskärmas från det praktiska sammanhanget utan verkligen förankras bland de verksamma lärarna har den större utvecklingspotential. Ett sätt att göra detta är, med risk för att kritiseras för subjektivism och pragmatism, att utifrån forskningsperspektivet närma sig den egna praktiken.
Publisher Malmö högskola, Lärarutbildningen
Series/Issue Malmö studies in educational sciences;14
ISSN 1651-4513
ISBN 91-85042-11-0
Pages 194
Language swe (iso)
Subject(s) folkhälsopedagogik
folkhälsovetenskap
verskamhetsförlagd utbildning
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Education
Research Subject Categories::MEDICINE::Social medicine::Public health medicine research areas::Public health science
Handle http://hdl.handle.net/2043/7235 (link to this page)
Buy print http://webshop.holmbergs.com...7235 (print-on-demand service)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics