...och den ljusnande framtid är vår...: några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium

DSpace Repository

...och den ljusnande framtid är vår...: några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title ...och den ljusnande framtid är vår...: några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium
Author(s) Lang, Lena
Date 2004
English abstract
This longitudinal study draws the attention to some adolescents' images of the living-, study- and learning situations into, through and out of the upper secondary school period. The aim implies an examination of the ways a study group with "severe physical disabilities" describes their experiences of phenomena in connection with processes of co-operation and influence. References with particular relevance to the study are theories about normality and deviance, holistic approaches, co-operation and participation as well as a narrower limitation towards physical disabilities and studies. A series of interviews was carried out during a period of eight years and an analysis of qualitative data forms the result of the study. In the result an undivided interest is directed towards the adolescents´ variable image of themselves and of the surroundings as well as the more permanent image of co-operation with and within their surroundings. The result shows that the adolescents´ experiences do not reach a stability during the upper secondary school period. The variation is in several ways a characteristic feature and the study shows among other things the stationary qualities of the variation. The adolescents encounter various expressions of normality/deviance, holistic/atomistic qualities together with expressions of participation/limitations of participation. Different structures of co-operation with and around the adolescents influence their experiences of school difficulties and co-operation with those of the same age. Range of variation, time and holistic aspects and the collected results this study in other respects contribute to, show a complexity within a field of special education which makes it difficult to find suitable forms for miscellaneous organizational and individual phases of variation during a period of upper secondary education of several years. This requires that decisions about and the work with adolescents from macro- to micro levels originate in the conception of "the diversity of the adolescents as a resource", where one ideal condition is difficult to reach. Heterogenity and variability imply planning ahead, sensitive awareness, a wide range of competence, a desire for co-operation, imagination and a willingness to change.
Swedish abstract
Den tid vi i dagens samhälle betraktar som ungdomstid blir allt längre. De ungdomar som lämnar grundskolan tillhör en åldersgrupp som är större än på länge och det stora flertalet av dem är på väg in i svensk treårig gymnasieutbildning. En övergripande specialpedagogisk idé handlar om att alla människor bereds möjlighet att ta del i ett samhälle. Samtidigt finns inte någon fullödig bild av vad en sådan idé innefattar, särskilt inte sett utifrån den enskilda människans synvinkel. Forskningsinsatser med specialpedagogisk relevans domineras av individuella perspektiv och perspektiv med intresse för samspel är begränsade. Vidare är intresset för gymnasieskolan som specialpedagogiskt forskningsområde begränsat. Befintlig kunskapsutveckling förankras i högre grad vid omvärldens syn på ungdomar, än i ungdomars syn på omvärlden. Denna undersökning utgår från några av dem som ofta outsagt åsyftas då "en skola för alla" diskuteras. Undersökningen baseras odelat på ungdomars bild, med en särskild tonvikt lagd vid deras upplevelse av omgivningen inklusive skolan och på samspelet med och inom den. Syfte Det övergripande syftet med denna undersökning är att studera ungdomars bild av perioden in i, genom och ut ur gymnasietiden. Mer specifikt innebär det en granskning av på vilka sätt en undersökningsgrupp med "svåra rörelsehinder" (SFS 2002:137, kap. 5, 27 §) beskriver sin upplevelse av företeelser som kommer till uttryck i samspels- och påverkansprocesser. Undersökningens fokus på samspel mellan människor medför att samspel med en fysiskt materiell värld står i bakgrunden. Fokus riktas bortom en mer gängse indelning av skolvärlden, bortom upplevelser i förhållande till specifika program, specifika kurser, specifika ämnen, etc.. Undersökningen fokuserar på vilka sätt upplevelserna beskrivs i förhållande till levnadssituation, studiesituation och lärandesituation. Levnadssituationen berör ungdomars sammantagna upplevelsesfär av företeelser i skolan och på fritiden. Studiesituationen berör en begränsad del av levnadssituationen, ett paraplybegrepp vilket inbegriper alla företeelser som direkt eller indirekt kan kopplas till studierna, såsom exempelvis studieplanering, skolrelaterade habiliteringsinsatser, skolrelaterat hemarbete, etc.. Studiesituationen fokuserar inte på var företeelserna äger rum, i vilka fysiska miljöer detta sker. En begränsad del av studiesituationen är lärandesituationen. Med lärandesituationen avses företeelser under lektioner, dvs. den del av studiesituationen som är schemalagd i skollokaler och där intentionen är att lärande skall ske. Teoretiska referenspunkter Normalitets- och avvikelsefrågor lyfts i denna undersökning fram via Allen (1998), Emanuelsson (1998), Enerstvedt (1996), Thomas och Loxley (2001), m.fl.. Ungdomarna i undersökningen kan ses som ett exempel på ungdomar, där nödvändigheten av en skola och ett samhälle för alla blir tydliggjord. Normen för det normala skiftar mellan olika historiska tidsperioder och samhällsstrukturer. Mestadels är det de s.k. normala som sätter gränser för vad som tillhör det normala och därmed även sätter gränser för vad och vilka som tillhör avvikelsernas territorium (Foucault, 1986; Lemert, 1948). Därmed synes även ett omvänt förhållande intressant, dvs. att studera hur de som i något avseende definieras som s.k. avvikande ser på företeelser i sin omgivning. Samspel är allmänt sett en eftersträvansvärd kvalitet under ungdomstiden, men blir i denna undersökning även intressant utifrån samspelets oumbärliga betydelse för ungdomar i svårigheter. En särskild tonvikt läggs vid ungdomarnas syn på normalitetsfrågan i samspelet med jämnåriga och yrkesverksamma, vilket främst studeras utifrån en interaktionistisk värdegrund (Goffman, 1972). Ett holistiskt synsätt relateras till gruppsammanhang såsom exempelvis till inklusionens odelbarhetsideal, i betydelsen att ingen är utesluten ur ett sammanhang i skolan (jfr Skidmore, 1996). Via Sonnander & Emanuelsson 1993; Haug, 1998a; Hultqvist, 2001; Oliver och Barnes,1998; Rosenqvist, 1996; Stangvik, 1979; Tössebro, 1999, m.fl. studeras sociala företeelser som kan appliceras på sammanhang på närmre och på längre avstånd från den enskilde. Aktuella specialpedagogiska teorier med relevans för skolsvårigheter är av intresse (Dyson, 1999; Emanuelsson et al., 2001; Haug, 1998b; Persson, 1998; Skidmore, 1996; Skrtic, 1995, m.fl.) likväl som en snävare avgränsning mot rörelsehinder och studier (Bent et al., 2001; Blinde & McCallister, 1998; Goodwin & Watkinsson, 2000; Graham, 1999, Singh, 2002; Grue, 1998; Heimdahl Mattson, 1998; Lightfoot et al. 1999; Malmqvist, 2001; Wormneas, 1998 m.fl.). Med denna teoribakgrund studeras olika samspelsstrukturer i en organisation som möter skolsvårigheter och den betydelse det kan ha för ungdomars upplevelse av företeelser kring jämnårigt samspel och skolsvårigheter. Delaktighet och inflytande har en självklar plats genom denna undersöknings intresse för ungdomars upplevelser, något som främst diskuteras med referens till Jarhag (2001); Corbett & Slee (2000), men även utifrån officiella dokument som Salamancadeklarationen (Unesco, 1994) och ICF (WHO, 2001a,b). Undersökningsgrupp och metod I en intervjuserie förlagd under åtta år ger ungdomar med svåra rörelsehinder sin bild av levnads-, studie- och lärandesituation under vägen in i, genom och ut ur gymnasietiden. I undersökningsgruppen ingår sju ungdomar som förlägger sin gymnasieutbildning på fyra till fem år. En del studerar som enda elev med rörelsehinder i en ordinär studiegruppstorlek. Andra studerar i en mindre studiegruppstorlek, tillsammans med tre till sju andra elever med funktionshinder. Det finns de som växlar mellan olika studiegruppstorlekar under olika tidsperioder, eller parallellt gör både och. Detta sker inom ramen för rh-anpassad utbildning, en skolform inom svensk reguljär gymnasieutbildning. Förutom utbildning innefattar denna skolform habilitering och möjlighet till elevhemsbostad och assistans. Undersökningen påbörjades med samtliga elever som antogs under ett läsår, vid en ort, i mitten av 1990-talet. Undersökningsgruppen studerade vid sex olika gymnasieprogram, förlagda till tre gymnasieskolor. Forskningsprocessen förs successivt framåt genom en pendling mellan empiri och teori för att fördjupa förståelsen inför den tillvaro ungdomarna beskriver. De undersökta fenomenens karaktär medför en flexibel metodologisk ansats. Först analyseras data från en pilotstudie och därefter följer delanalyser av fyra fristående intervjuomgångar. Slutligen läggs ett tredelat analysraster över de inledande analyserna. Därigenom framträder bl.a. ungdomars föränderliga syn på sig själva respektive på sin omvärld. Ungdomar med funktionshinder berörs av faktorer på olika fysiska och tidsmässiga avstånd från den enskilde. I ett inledande skede av undersökningsförloppet insorteras samspel på olika nivåer med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system (1979, 1989). I anslutning till de resultat som successivt växer fram anknyts modeller och klassificeringssystem med relevans för handikapp (Bronfenbrenner, 1999, Oliver, 1983; WHO, 2001a,b, m.fl.). De förväntningar metoden ställer på de teoretiska referenspunkterna är att dessa ska tydliggöra empirins kvaliteter utan att begränsa ungdomarnas röster. Från att undersökningen inledningsvis intresserar sig för den föränderliga vägen in i, genom och ut ur gymnasietiden övergår analysfasen till att studera mer bestående bilder av gymnasietiden. Utifrån ett retrospektivt perspektiv belyses ungdomarnas syn på relationer med och mellan yrkesverksamma. Ett särskilt intresse riktas mot ungdomarnas bestående bilder av relationella kvaliteter i studie- och lärandesituation. Forskningsprocessen söker därför metodologiskt stöd i aktuell teoribildning kring det specialpedagogiska forskningsområdet. Ett tudelat perspektiv (Persson, 1998) lämnar utrymme för den variation och spännvidd som visar sig i delar av datamaterialet. Resultat Resultaten visar på variationen som ett framträdande karaktärsdrag. Genom undersökningens fleråriga upplägg blir det tydligt att variationen framstår som en permanent företeelse. Variationen är utbredd och visar sig både i den konkreta lärandesituationen, i angränsande studiesituation och i hela levnadssituationen. Inom avgränsade frågeställningar finns mestadels en innehållsmässig bredd. Vidare framstår variationen som en innehållsmässigt eftertraktad kvalitet för ungdomarna själva. De längtar efter skillnader såsom en tillvaro med mer omväxling, tvärare kast och att det oväntade skall ske. En ansenlig mängd av det totala datamaterialet cirkulerar kring att ungdomarna är ungdomar. Funktionshindret har en sekundär plats och ungdomarna utgår främst från att de är unga och studerande. I samspel med omvärlden kommer olika budskap kring normalitet och avvikelse till uttryck och ungdomarna pendlar ständigt mellan att främst ses som ungdomar/studerande respektive främst som rörelsehindrade. Det tillstånd var och en vanligtvis befinner sig i, framstår som det vanliga och normala för dem. De upplever en omfattande fysisk utveckling hos sig själva under gymnasietiden. Lärandeförmågan utvecklas, även om upplevelserna av omfattningen varierar under olika perioder. Som grupp betraktad upplever ungdomarna allmänt sett en låg grad av psykisk utveckling under gymnasietiden, även om det framträder ytterligheter i fråga om detaljer hos olika ungdomar. Samtliga ungdomar ger ett tämligen samstämt budskap om en tydlig social utveckling och att gymnasietiden är en självständighetsutvecklande period. De vill möta omvärlden främst utifrån att de är unga och studerande och det är även så de främst vill bli bemötta. Ungdomarna blir allt tydligare i sina krav på att framstå som vanliga men deras upplevda normaltillstånd bekräftas inte alltid av omvärlden. Det finns situationer där omvärlden huvudsakligen ser den samlade variationen som naturlig och självklar, då även det som i andra sammanhang definieras som avvikelse inbegrips. I andra sammanhang framstår variation som en udda företeelse, något som går utanför det förväntade, utanför en i förväg uppgjord norm. Ungdomarna värdesätter situationer som från början innefattar en vid förståelsegrund för vad det normala innefattar, där inget eller ingen ställs utanför oberoende av om det handlar om levnads-, studie- eller lärandesituationer. Ungdomar vänder sig mot anpassningar som riktas till enskilda. De vill att man gemensamt inventerar hur en viss miljö skall inrättas för att det skall passa alla, vilket skulle undanröja behovet av anpassningar för enstaka elever i efterhand. Gymnasietiden är en tid då ungdomar upplever att omvärldens budskap i många avseenden är samstämda. De känner både att de ingår naturligt i olika sammanhang och att de inte gör det, men tillhörighetskänslan är större under gymnasietiden, än före och efter. Då tillvaron hänger samman på sådant sätt att ungdomar av sin omvärld ges odelade helhetsupplevelser av företeelser kring sin person och kring företeelser i sin omvärld kan denna sägas ha en holistisk inriktning. Atomistiskt inriktade kvaliteter inbegriper mestadels någon form av dissonans där olika inslag i ungdomarnas tillvaro existerar sida vid sida parallellt och oberoende av varandra. Företeelser kommer i konflikt, kolliderar, framstår som fragmentariska, osammanhängande eller är så löst förankrade att det blir svårt att urskilja anknytningspunkterna. Å ena sidan är gymnasietiden en tid då man växer. Å andra sidan innebär gymnasietiden en tid i dvala där ramarna är obestämda och där kravnivåerna är ojämna. Ungdomars upplevelser av företeelser kring skolsvårigheter respektive jämnårigt samspel påverkas av samspel med yrkesverksamma samt av organisatoriska faktorer. Ungdomarnas huvudsakliga bild är att organisationen mestadels hanterar skolsvårigheter i studie- och lärandesituation nära svårigheten, kompetensmässigt, fysiskt och tidsmässigt. Skolsvårigheter diskuteras mestadels kontinuerligt mellan olika personalgrupper och elever. Ungdomar ger även bilder som går i motsatt riktning, där exempelvis skolpersonal i förväg lyfter undan företeelser vilka de definierar som svårigheter, utan att involvera elever. Organisatoriska faktorer såsom exempelvis schemaläggning och gruppsammansättning bildar en slags yttre ram för hur ungdomar kommer att etablera jämnåriga nätverk. I lärandesituationen upplever ungdomar att ensamarbete är den outtalade princip som gäller oavsett studiegruppstorlek. Ungdomarna menar vidare att kontakter mellan ungdomar med rörelsehinder uppmuntras på ett annat sätt än kontakter mellan ungdomar med och utan rörelsehinder. Sju områden som ungdomarna anser är angelägna ur delaktighetssynpunkt studeras. Varje område avväges i förhållande till i vilken grad ungdomarna upplever delaktighet/delaktighetsinskränkningar. Sammanfattningsvis visar analysen att ungdomar upplever en högre grad av delaktighet i frågeställningar som rör studieplanering, programupplägg, assistans och schemalagd habilitering. De upplever en ambivalent grad av delaktighet i frågeställningar som rör levnadsvanor samt metoder och kursuppläggning i lärandesituationen. Ambivalensen består i att resultaten fördelas i två klart avgränsade kluster. Ungdomarna upplever en lägre grad av delaktighet i frågeställningar som rör övergripande långsiktig planering och uppföljning. Vägen ut ur gymnasietiden är en kritisk period. Ungdomarna betonar sinsemellan olika företeelser men den gemensamma andemeningen är att de inte i tillräcklig omfattning känner sig förberedda på den icke skyddsnätsförsedda verklighet som väntar strax efter gymnasietiden. Tre år efter avslutade gymnasiestudier har samtliga ungdomar en annan arbets- och studiemässig tillvaro än den programvalsinriktning som är aktuell under gymnasietiden. Endast en i undersökningsgruppen är då tillfreds med sin studie- eller arbetsmässiga tillvaro. På egen hand har de svårt att genomdriva sina framtidsplaner och flera upplever att samhället inte möter upp för att stödja deras bostads,- habiliterings- och/eller studie- och arbetssituation. Konklusioner Denna undersökning visar på en del av den komplexitet det innebär att vara i levnads-, studie- och lärandesituationer. Undersökningen bidrar inte med en färdig modell för hur mötet mellan elever med rörelsehinder och omvärlden, inklusive skolan, bäst bedrivs. Min förhoppning är att budskapet om omvärldsfaktorernas stora betydelse når fram, dvs. hur samspelet med och kring ungdomar i hög grad påverkar ungdomarnas bild av sin gymnasietid. Ungdomarnas bild av gymnasietiden är inte individuellt konstant, ej heller homogen för undersökningsgruppen. Omgivningen kommer att få svårt att uppnå ett idealt tillstånd utan kommer stationärt att behöva förhålla sig till en omfattande variation. Variationsvidden i ungdomarnas formuleringar medför ett omfattande behov av hårfina avvägningar tillsammans med den enskilde. Som ungdomarna påpekar vet de mestadels när förhållandena inte är tillfyllest men de kan sakna kunskap, tid, ord eller makt för att komma tillrätta med svårigheter. Som en konsekvens av variationsvidd, tidsmässiga och holistiska aspekter och det samlade resultatet denna undersökning i övrigt bidrar med inser jag den grannlaga uppgift det innebär att finna dynamiska former som ska passa allehanda organisatoriska och individuella förändringsskeden under fyra till fem års gymnasietid. Detta kräver att beslut kring och arbete med ungdomar från makro- till mikronivåer bottnar i en idé om ungdomars olikheter som en resurs samt är inställt på att inte förhala processer för ungdomar där det mesta kräver tid. Heterogenitet och föränderlighet förutsätter framförhållning, bred kompetens, fantasi och förändringsberedskap. Det fordrar härutöver ett skolsystem som stimulerar lyhördhet och samarbetslust medan ungdomar lever, studerar, lär och tar reda på vilka krav de kan ställa på en utbildning och på ett samhälle. Avhandlingens titel "… och den ljusnande framtid är vår..." är en strof som lånats ur den svenska studentsången. Om den ska besannas för alla i gymnasieskolan, ja det beror på. Herakleitos, 500 f. Kr, riktar uppmärksamhet mot att såväl den badande som floden förändras och att svaret finns inbäddat i relationen här emellan. På liknande sätt visar ungdomar i denna undersökning på det föränderliga och påtalar vikten av ett samspel där man delar på ansvaret för förhållanden i levnads-, studie- och lärandesituation. Likt Herakleitos visar ungdomarna på den helhet som de menar det kommer an och beror på; det beror på mig, det beror på dig och det beror på hur vi ordnar det tillsammans.
Publisher Malmö högskola, Lärarutbildningen
Series/Issue Malmö Studies in Educational Sciences;No. 9
ISSN 1651-4513
ISBN 91-85042-06-4
Pages 277
Language swe (iso)
Subject(s) Ungdomar med funktionshinder
Utbildning och undervisning
Gymnasieskolan - Sverige
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Education
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Social work::Disability research
Handle http://hdl.handle.net/2043/7918 (link to this page)
Buy print http://webshop.holmbergs.com...7918 (print-on-demand service)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics