Interkulturell förståelse i engelskundervisning : en möjlighet

DSpace Repository

Interkulturell förståelse i engelskundervisning : en möjlighet

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Interkulturell förståelse i engelskundervisning : en möjlighet
Author(s) Lundgren, Ulla
Date 2002
English abstract
The aim of this study is to examine the prospects of developing intercultural understanding through English as a foreign language (EFL) education in the Swedish comprehensive school. This overall aim is split into two subordinate aims: (1) to analyse and problematize the intercultural dimension of EFL as three discourses, research discourse, authority discourse and teacher discourse; (2) to relate the above discourses to each other in order to reveal a space for the interpretation of culture teaching and learning culture in EFL.The thesis is set in a broad social constructionist frame. The study draws on perspectives applied to culture theory (Street, Hannerz, Thavenius, Sjögren), current theories about language and culture (Kramsch, Byram, Risager), critical discourse analysis (Fairclough) and curriculum theory (Svingby, Englund). The intercultural dimension of EFL form an order of discourse with competing discourses. The findings are summarized as two categories, opportunities and obstacles for developing intercultural understanding in EFL education: Opportunities promoting intercultural understanding: (1) International and national guidelines prescribe understanding of otherness across the curriculum. (2) A theoretical base is available which is in agreement with the Swedish value base. (3) EFL syllabus introduces intercultural understanding and intercultural competence. Intercultural understanding shall be assessed. (4) The interviewed teachers consider developing students understanding of otherness and self as important issues. (5) An increasing number of multicultural students can contribute to alternative perspectives in the language classroom. Obstacles preventing intercultural understanding: (1) Current research does not reach teachers. (2) The national syllabus narrows culture to factual knowledge, uses vague concepts and offers no assessment criteria. (3) National tests do not assess intercultural understanding. (4) School organisation, obstructs cross - curricular thematic education. (5) Teachers lack time for didactic reflection and development. (6) Local microcontext is seen as main obstructions. (7) Students lack of ability to take the perspective of the other is considered a major obstacle.Finally the three discourses are related to each other and a model is presented showing a space for the interpretation of culture teaching and learning culture in EFL.
Swedish abstract
Idag behöver människor som talar, tänker och lever på olika sätt mer än någonsin kunna kommunicera med varandra. Ett självklart språk för dessa kontakter är för en svensk ofta engelska. Det lär sig varje elev under minst tio år i vår skola. Men för att kunna förstå andra bättre, fordras också att vi blir medvetna om skilda sätt att uppfatta världen omkring oss. Vi behöver utveckla vad som kan kallas en kritisk kulturell medvetenhet. Den kan ses som en del av den bildning som fostrar globala medborgare. Med en sådan utgångspunkt är det inte tillräckligt att ha goda kunskaper i engelska språket. Det räcker inte heller med den traditionella kulturkunskap, inriktad mot främst Storbritannien och USA, som alltid ingått i svensk engelskundervisning. I ett internationaliserat samhälle krävs en utbildning mot interkulturell kommunikativ kompetens, en beredskap för möten med varje annan människa oavsett nationalitet. Detta mål finns uttryckt på olika sätt i de övergripande dokument som styr all undervisning i svensk skola. Min avhandling undersöker några förutsättningar för att kunna utveckla interkulturell förståelse specifikt i grundskolans engelskundervisning. Det gör jag genom att analysera hur man talar om vad jag kallar kulturdidaktik, d.v.s. lärande som syftar till en större förståelse för andra och sig själv. Kulturdidaktik har undersökts i tre utvalda fält: forskning, myndigheter och språklärare. Hur talar man inom dessa om interkulturell förståelse via engelskutbildning? De tre fälten kallar jag med stöd i den brittiska forskaren Norman Faircloughs teorier för diskurser. Avhandlingen undersöker dessa tre diskurser utifrån fem frågor: Är målet att utbilda infödda språkbrukare eller interkulturella språkbrukare? Hur integreras kultur och språkstudier tvärs över ämnesgränserna? Hur betraktas "kultur"? Vilken roll spelar undervisning i främmande språk i ett större utbildningssammanhang där värdegrundsfrågor sätts i centrum? Vilken sorts kunskap prioriteras och betygsätts? De tre diskurserna ställs mot varandra och spännvidden av svaren på ovanstående fem frågor visas. Ett tolkningsutrymme kan därmed identifieras som en arena där ideologiska konflikter utkämpas. Konsekvenserna av alternativa val för praktisk undervisning diskuteras ur ett maktperspektiv där eleven är i underläge. Resultatet sammanfattas nedan som komprimerade nyckelmeningar, uppdelade på två sorters förutsättningar - de som främjar respektive de som försvårar möjligheterna att utveckla interkulturell förståelse i engelskundervisning: Förutsättningar som främjar möjligheterna för interkulturell förståelse: En kulturdidaktisk teoretisk grund finns att bygga på. Internationella och nationella övergripande styrtexter framhåller vikten av internationell och interkulturell förståelse tvärs över ämnesgränserna. Kursplanen i engelska har infört begreppen interkulturell förståelse och interkulturell kompetens. Elevens förmåga att utveckla interkulturell förståelse ska bedömas. De intervjuade lärarna uttrycker en grundinställning att det är viktigt att utveckla elevers förståelse för andra och för alternativa synsätt. Flera lärare framhåller det ökade antalet flerkulturella elever som en resurs i engelskundervisningen, genom att de tillför nya perspektiv. Förutsättningar som försvårar möjligheterna för interkulturell förståelse: Forskningen når inte fram till de intervjuade lärarna. Kursplanen saknar teoriförankring, snävar in perspektivet mot faktakunskaper, begreppen är vaga och inga betygskriterier anges. Nationella prov bedömer inte interkulturell förståelse, lärarna styrs av kvantifierbar bedömning, språkfärdighetskraven dominerar undervisningen. Skolans tjänsteorganisation leder till fokuserat ämnestänkande. Lärarna saknar tid och handledning för didaktisk reflektion och utveckling, vilket bl.a. yttrar sig i att de inte problematiserar kursplanen och dess begrepp. En tradition av kulturkunskap inriktad mot nation dominerar. Det finns lärare som betraktar elevers oförmåga att sätta sig in i andras situation som ett stort hinder. Till sist presenteras en modell som visar kulturdidaktikens tolkningsutrymme avseende engelskundervisning. Den kan användas som ett verktyg för analys av t.ex. kurser, läroböcker, lektioner.
Publisher Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola
Series/Issue Studia Psychologica et paedagogica series. Series Altera;169
ISSN 0346-5926
ISBN 91-88810-32-1
Pages 301
Language swe (iso)
Subject(s) Intercultural understanding
Engelskundervisning
Interkulturell kommunikativ kompetens
Interkulturell kommunikation
Språk- och kulturdidaktik
Språklärare - Sverige
Grundskolan
Curriculum theory
National guidelines
Language teachers
Intercultural communicative competence
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Education
Handle http://hdl.handle.net/2043/7923 (link to this page)
Buy print http://webshop.holmbergs.com...7923 (print-on-demand service)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics