Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents - a Critical Study

DSpace Repository

Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents - a Critical Study

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents - a Critical Study
Author(s) Borgfors, Susanne
Date 2009
English abstract
Malmö University School of Education, School Development and Leadership Masters Programme in Special Needs Education Autumn Term 2008 Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University. This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident. The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance. Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, values Susanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang
Swedish abstract
Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen. Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Language swe (iso)
Subject(s) diagnostisering
dyslexi
fortbildning
kunskap
makt
normer
självbild
stigmatisering
värderingar
åtgärder
continuing professional development
diagnosing
dyslexia
knowledge
measures
norms
power
self
stigmatization
values
Handle http://hdl.handle.net/2043/8251 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics