Nu känner jag mig värdefull, typ. En litteraturstudie om metoder som höjer självkänslan hos ungdomar.

DSpace Repository

Nu känner jag mig värdefull, typ. En litteraturstudie om metoder som höjer självkänslan hos ungdomar.

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Nu känner jag mig värdefull, typ. En litteraturstudie om metoder som höjer självkänslan hos ungdomar.
Author(s) Lindgren, Karin
Date 2009
English abstract
The purpose of this study is to describe former research of interventions and methods which increases self esteem of youth. The main questions are: Which methods and interventions are there? What is characteristic of the content in the methods and interventions, which in large extent help the youth to increase their self esteem? What impact do they have? Self esteem represents the valuation of what or how we are. It states our emotional relation to ourselves; how we value our self image and how we feel inner satisfaction and confidence to ourselves. In this study, the explanations of self esteem of youth are based on notions from late modern perspective, attachment theory and cognitive theory. The type of literature review I have used is scoping study. The results of the study show that there are different treatments and interventions that primary or secondary help youth to increase the self esteem. The methods focus on individuals, groups, families, networks, and are used in schools outpatient and residential treatment settings. Sometimes they just turn to girls, but more often to both sexes. The methods are media critical, cultural, cognitive and psychological. Cognitive behavioral therapy in group is the most common treatment. The treatment programs are more effective than the preventive ones and the treatments that primary worked with increasing self esteem were effective. The other methods that had other goals than to increase the self esteem tend to have less effect on the self esteem.
Swedish abstract
Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study. Studiens resultat visar att det finns olika metoder och interventioner som primärt eller sekundärt hjälper ungdomar att höja självkänslan. Metoderna är inriktade på individer, grupper, familjer, nätverk och används i öppenvård, skola, på behandlingshem. Ibland vänder de sig bara till tjejer, men oftast till båda könen. Metoderna och interventionerna är kulturella, mediakritiska, kognitiva eller psykologiska. Kognitiv beteende terapi i grupp är den vanligaste metoden. De behandlande metoderna är mer framgångsrika än de förebyggande och de som riktade in sig direkt på självkänsla hade effekt. De andra programmen som hade andra mål än att höja självkänslan, tenderade att ha mindre effekt på självkänslan.
Publisher Malmö högskola/Hälsa och samhälle
Language swe (iso)
Subject(s) anknytning
kognitiv beteendeterapi
litteraturstudie
metoder
reflexivitet
självkänsla
självschema
ungdomar
Handle http://hdl.handle.net/2043/8406 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics