I vilken utsträckning informerar sjuksköterskan om livsstilsfaktorer?

DSpace Repository

I vilken utsträckning informerar sjuksköterskan om livsstilsfaktorer?

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title I vilken utsträckning informerar sjuksköterskan om livsstilsfaktorer?
Author(s) Catic, Edina ; Dizdarevic, Mehdina
Date 2009
English abstract
Background: A nurse's work is characterized by working in a preventive manor concerning the different lifestyle factors. The preventive work is considered to be an important factor in the health development of the Swedish population. Objective: The purpose of the study was to describe the nurse's educational work concerning questions about lifestyle habits for patients who are treated for cardiovascular diseases. Method: Empirical observational study based on a qualitative approach and a survey based on a quantitative approach. The results were analyzed by using a manifest content analysis. Results: Overall, the consultative talks was working fine. Some exceptions appeared, however. During observations, it was noticed that alcohol was one of the subjects that was least frequently mentioned, as it was stated to be a sensitive topic. Call strategies were consistent with the literature and the recommendations for how consultative talks should be designed. Conclusions: The results suggest that small changes should be made at the consultative talks. A more open attitude should be applied about alcohol and smoking . This because these are two of the greatest contributing factors for cardiovascular disease and many other diseases.
Swedish abstract
Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av att kunna arbeta preventivt gällande de olika livsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor när det gäller hälsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans undervisande arbete då det gäller frågor kring livsstil i arbetet med patienter som vårdas för hjärt- och kärl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrån en kvalitativ ansats och enkätstudie utifrån en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: De rådgivande samtalen fungerade överlag bra. Vissa undantag föreföll dock. Under observationerna observerades det att alkohol var ett av de ämnen som diskuterades minst, då det uppgavs vara ett känsligt ämne. Samtalsstrategierna överensstämde med litteraturen om hur ett rådgivande samtal bör utformas. Slutsats: Resultatet tyder på att små förändringar bör ske vid de rådgivande samtalen. En öppnare inställning kring alkohol och rökning bör tillämpas då dessa är två av de störst bidragande faktorerna gällande hjärt- och kärl sjukdomar och många andra sjukdomstillstånd.
Publisher Malmö högskola/Hälsa och samhälle
Language swe (iso)
Subject(s) Hälsorådgivande samtal
levnadsvanor/livsstilsfaktorer
patient
råd
sjuksköterska
Handle http://hdl.handle.net/2043/8950 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics