Barnets rätt att komma till tals i asylprocessen – om likheter och diskrepanser mellan policy och praktik

DSpace Repository

Barnets rätt att komma till tals i asylprocessen – om likheter och diskrepanser mellan policy och praktik

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication BookChapter
Title Barnets rätt att komma till tals i asylprocessen – om likheter och diskrepanser mellan policy och praktik
Author(s) Lundberg, Anna
Date 2009
Swedish abstract
Kapitlet behandlar principen om barns rätt att komma till tals i Migrationsverkets handläggning av asylärenden. Syftet är att i ett första steg beskriva vad rättigheten att komma till tals har för innebörd enligt svensk lagstiftning och andra policydokument. I ett andra steg sätts sedan dessa beskrivningar i relation till tjänstemännens berättelser om barns rätt och möjlighet att komma till tals. Texten belyser diskrepanser mellan policy och praktik när barns rätt att komma till tals omsätts i asylhandläggningen. För det första hörs barn inte i den utsträckning som kan förväntas utifrån riktlinjer i policydokument. För det andra berörs sällan barnets asylskäl i intervjun med barnet. För det tredje tillmäts barnets berättelse liten betydelse i asylprövningen. Förklaringen till de diskrepanser som identifieras kan sökas på flera olika nivåer. På individnivån kan skillnaderna förklaras med psykologiska faktorer såsom handläggares rädsla för att re-traumatisera barn, vilken ställs mot barnets möjlighet att berätta om upplevelser som kan ligga till grund för ett bifallsbeslut. Vidare framkommer en frustration över att barnets bästa är en vag princip som ska genomsyra verksamheten, samtidigt som det ställs höga krav på en snabb handläggning. På en organisatorisk nivå kan skillnaden förklaras med att Migrationsverkets målsättning att korta handläggningstiderna ställs mot föresatsen att principen om barnets bästa ska genomsyra verksamheten, bland annat genom att personalen har ändamålsenlig kompetens. På en samhällsnivå kan skillnaderna förklaras med att motstridiga bilder av barn förenas i en gemensam kontext: Bilder av att barn i allmänhet är sårbara och asylsökande barn särskilt utsatta ställs mot samhällsintresset att upprätthålla en reglerad invandring.
Publisher Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) and Department of International Migration and Ethnic Relations (IMER)
Host/Issue Current Themes in IMER Research;9
Series/Issue Current Themes in IMER Research
ISSN 1652-4616
ISBN 978-91-7104-080-0
Pages 44-91
Language swe (iso)
Subject(s) barnets rättigheter
muntlighet
barnkonventionen
barnrättskonventionen
Migrationsverket
asylprocess
rättsanvändning
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::LAW/JURISPRUDENCE
Research Subject Categories::INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS::Children
Research Subject Categories::INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS::Ethnicity
Handle http://hdl.handle.net/2043/9883 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics